Lördag på MADE

Lördagkvällen inleder jag med att lyssna på Islaja, en finsk sångerska som gör någon sorts psykedelisk electro, jag tänker närmast på Zola Jesus och Fever Ray, trots att hon sjunger på finska så lyckas hon fånga mig, hon sjunger väldigt bra och varierat, dessutom har hon massa coola effekter på rösten emellanåt. Hon använder sig också av lite olika flöjter, lergök, en liten klocka samt en manick som är nån sorts hemmabyggd oljudsmaskin (circuit-bending)

Mot slutet så ligger hon ner på golvet och sjunger, väldigt mycket inlevelse. Lite strul, med rundgång som följd, förstör en låt i mitten, men hon tar nya tag och är snart tillbaks igen.

Man kommer ihåg att hela festivalen är på operan när man möts av en sån här lapp. Tror inte en sådan behövs på en rockfestival där de flesta brukar gå på rockkonserter. Har aldrig sett nån sån upplysning på House Of Metal i alla fall.

Kvällens nästa inslag var Mattias Alkberg. Jag har sett honom nån gång för länge sen och sen har jag ju sett Bear Quartet några gånger, men jag har egentligen aldrig fastnat för det. (i alla fall inte live, Bear Quartet gillar jag på skiva) Men idag lyckades han (och bandet) fånga mitt intresse. Konserten varvas med diktläsning och sång. Trots att musiken är bra och välspelad så sitter jag och längtar till nästa dikt. Han läser dikter från någon av sina samlingar och jag förstår att det här är något jag måste kolla upp. Det påminner lite om Bruno K.Öijer, i alla fall sättet som han framför dikterna på, han står och gungar lite som om han sjöng och gungade i takt till musiken. Dikterna är både mörka men ändå fyndiga och ibland med glimtar av hopp. Har man inga förväntningar så är det ju lättare att blir nöjd, men det här var faktiskt riktigt bra.

Efter Alkberg gick jag och lyssnade på Fred Frith & Cosa Brava. Fred är avant-garde rockens Jimi Hendrix sägs det. Han har bl.a spelat med Henry Cow. Men jag känner rätt snabbt att det här inte är något för mig. Visst spelar dom otroligt tight och proffsigt, är särskilt imponerad av violinisten. (kul att se en violinist med lika många effektpedaler som en gitarrist) Men musiken är alldeles för mycket funk/fusioninspirerad för att jag skall klara av det. Det förekommer knappt en rak fyrtakt på hela tiden. Jag sitter kvar hela tiden ändå, för det är inte dåligt, men det är definitivt inget jag behöver lyssna på på skiva.

Allra sist skall så Tant Strul spela. Jag har aldrig lyssnat på dom, men tänker att jag måste ge dom en chans. Men jag börjar också vara rätt trött efter att ha varit på mängder av konserter, fyra dagar i rad, så efter tre låtar ger jag upp. Det är väl samma här, det är inte dåligt, men jag orkar inte, det är ganska skränigt, och huvet är överfyllt av intryck. Så jag låter någon som kan mer om dessa damer skriva hur det var. Det jag kan säga är att de verkade väldigt laddade och det kändes inte som några trötta tanter på scenen, utan dom gav allt.

Snabb sammanfattning av festivalen:

Bästa konsert: First Aid Kit

Vanligaste synth: Nord

Vanligaste effekt: Loop och delay

Publik: Väldigt blandad, men högre snittålder än Umeå Open.

Ovanligast: Feeding Frenzy

MADE är så mycket mer än en musikfestival, det är upplevelser för alla sinnen. Dom vågar också ta hit artister som väldigt få har hört talas om, men som ändå håller hög klass, dessutom så verkar MADE ha ett medvetet genustänk. Har inte räknat, men väldigt många kvinnor på scenerna. Det är enormt positivt att även inom så här pass smala genrer lyckas hitta kvinnor som är proffsiga på det dom gör. Ta bara Missy Mazzoli som exempel. Inom modern komposition är det nog oftast män som lyfts fram, men här har vi en kvinnlig kompositör av rang och samtliga musiker hon har med sig är också kvinnor. First Aid Kit är ett annat exempel. Starka tjejer som vågar ta för sig, dom måste ju helt enkelt vara fantastiska föredömen för yngre tjejer som vill hålla på med musik.

Nog om detta, här följer en önskelista på artister som jag skulle vilja se på MADE.

Rhys Chatham ( framföra A Crimson Grail), Eric Chenaux, Björk, Tom Waits, Clogs, Stina Nordenstam, Es (finland), Johánn Johánnson (Island), Max Richter, Bad Sector, Brian Eno, Steve Reich, Patti Smith, Deaf Center, Tim Hecker, Kemialliset Ystävät, Nadja (eller Aidan Baker solo), White Rainbow, Stars of the lid. Listan skulle försåt kunna göras hur lång som helst, men alla dessa band och artister tycker jag skulle passa utmärkt på MADE

/Krister