counter

måndag 25 juli 2011

Fredag på trästockfestivalen

The All Janet

Jag skrev tidigare om att the All Janet var en av mina konserter som jag såg fram emot mest under sommaren. Tyvärr så kom vi lite sent, stressade och varma efter en otroligt varm bilresa och jakt på parkering. Inne i "krafthallen" möttes vi av en än mer kompakt värme. Det jag hann höra lät dock ungefär som jag hade förväntat mig, men under rådande omständigheter så blev det en ytterst kort vistelse för mig i lokalen. Barnen var inte ett dugg sugna på att vara inne och svettas och trängas och inte se nåt, särskilt inte när det fanns en splitterny lekpark alldeles utanför. Hade mer tur med nästa spelning. Då hade barnen och sambon hittat ett tält där man fick sitta och pyssla. Så jag gick själv och såg the Spacious mind.

the Spacious Mind

Jag vet inte för vilken gång i ordningen jag ser dom, kanske 5:e eller 6:e gången. Idag bjöd dom inte på den mest intressanta omgången. Keyboardisten Jens var inte med idag och hans spaceutflykter saknades, det kändes också lite som att dom stod och stampade och inte riktigt kom igång. Jag vet att dom kan ge så mycket mer! Efter ett tag så kom dom dock igång och det bjöds på lite skönt krautgung, men mitt helhetsintryck är ändå att det var ett halvengagerat TSM som stod på scenen.

Säkert!

Utomhus, fint väder, stor publik, nästan hemmaplan (hemmaplan för en del medlemmar) Det är upplagt för succé, och det lyckas bara bra. Jag är fortfarande inte så insatt i Säkerts låtar så jag vet vad dom heter osv, men jag känner igen de flesta. Trots att hon behandlar en del jobbiga ämnen i låtarna så gör hon det ofta på ett kul och fyndigt sätt. Annika bjuder på sig själv och det märks att hon har kul. Dom kör även en svensk version av the Wannadies "my Hometown" ( stort jubel från skellefteåpubliken) Det är verkligen fantastiskt att det går göra musik som de stora massorna gillar, utan att behöva tumma på kvaliten. Jag skulle kunna säga att den musik som Säkert! gör är bland den bästa svenska popmusiken just nu!

First love last rites

För tredje gången på lika många månader ser jag FLLR och det blir bara bättre och bättre! kanske för att man börjar känna igen låtarna, kanske för att dom är mer peppade ikväll. Hursomhelst så bjuder dom på väldigt välspelad 90-tals shoegaze. Tänk Ride, My bloody valentine mm. Fina melodier och massor av gitarrmangel.

Nuclear 45

Festivalen firar 20-årsjubileum och har därför bjudit in ett antal gamla lokala band som har återförenats. Ett av dessa är N45, Tydligen har dom inte spelat på 10-år, "så här lät vi då, så här låter vi nu" Jag vet att jag såg dom några gånger på mitten av 90-talet, men jag blev ändå förvånad över hur bra det var. Ganska hård, men dansant EBM/synth med karakteristisk mörk sång.

F.K.Ü.
Det sista jag ser innan jag går och sover är några låtar med "skräckthrasharna" F.K.Ü. (Freddie Krügers Underwear) Visst kan dom spela och dom kan bjuda på show och dom verkar ha en ganska stor hängiven skara fans, men jag har dock lite svårt för "buskismetal" Ser några låtar sen passerar jag stora scenen där Sahara Hotnights spelar inför en väldigt stor publik, jag är dock måttligt intresserad, vill hellre sova.

Det kommer mer recensioner från lördagen

/Krister

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar