counter

lördag 30 december 2017

2017 års bästa skivor, plats 16-20


 Plats 16. Circle - Terminal (southern lord)

 Galna finnar som gör en udda mix av hårdrock, kraut och T-rex-influerad 70 - talsrock. (på den här skivan alltså, man vet aldrig vad man kan vänta sig från dem) Ge inte upp när du hör 80-talssången för första gången, man lär sig älska det, precis som kaffe!

Mad Finns that gives us an odd mix of Hard rock, kraut and T-rex influenced 70´s rock (at least on this record, you never know what to expect from those guys) Don´t give up when you first here the 80´vocals, you´ll learn to love it, as with coffee.


 
 Plats 17. Björk - Utopia  (one little indian)
 Som vanligt är Björks skivor inget lättlyssnat och simpelt, utan kräver en hel del (t.ex. hörlurar)Men när man väl lyssnar ordentligt så imponeras man av hur vackert och genomarbetat och detaljerat allt är. Ovanpå alla ljud, samplingar och udda instrument så svävar hennes utrycksfulla röst.

As usual a record from Björk is´nt about easy listening, you need to work a little (and you maybe need headphones) But when you really listen, you´ll get impressed of the beauty and how detailed and well worked every little sound is. Above the sounds, odd instruments and samples her expressful voice is hoovering.


 Plats 18. Träd, gräs och stenar - Tack för kaffet     (Gåshud/Subliminal records)
 Veteraner och kanske urfäderna för den svenska psykedeliska rocken visar att dom fortfarande kan. (eller i alla fall kunde, skivan spelades in mellan 2006 och 2012 och under den tiden avled två av medlemmarna) när Långa jam i makligt tempo, inga stora penseldrag, men väldigt hypnotiskt och bra.

Veterans and fathers of swedish psychedelic rock shows us that they still can do this (or at least could, this record was recorded between 2006 and 2012 and during that time two of the members passed away). Long jams in a mellow tempo, no big moves but very hypnotic and great!

 Plats 19. INVSN - the Beautiful stories    (woah dad)
 INVSN har tagit ytterligare ett steg mot krautig postpunk och goth och det finns även mer industriella inslag. Mer varierat än tidigare också, både sången som sköts av fler än Dennis men även införandet av mer synthar har gjort att soundet breddas.

INVSN has taken another step towards a more kraut/postpunk and gothic sound, and even with some industrial parts. It´s more varied than earlier, the vocals is now sung not only by Dennis and also the use of more synths makes the sound wider.

Plats 20. Chelsea Wolfe - Hiss spun     (Sargent house)
Chelsea fortsätter att bjuda på melankolisk nattsvart rock med industriella inslag, blandningen av mörkt, hårt och skört gör att det blir extra intressant Den här skivan är bra, men tycker dock inte att den har kommit upp i samma nivå som hennes två föregånde skivor.

Chelsea continues to give us pitch black rock with industrial touch, her blend of dark, hard and ethereal makes this much more interesting. This is a good record but I don´t think it goes up to the same level as here two last abums.

torsdag 31 december 2015

Årets bästa skivor plats 1-5



Plats 1: Anna von Hausswolff - the miraculous

2012 så valde jag Ceremony till årets bästa skiva, då trodde jag inte att det skulle gå överträffa den skivan, det var bland det bästa jag hade hört, men nu är Anna här med en ny skiva och den är precis lika bra, kanske till och med lite bättre. Soundet är än mörkare och väldigt influerat av doom och drone. Framfört på en magnifik kyrkorgel ger det en tyngd som inte många kan mäta sig med. Även den här gången struntar hon i popradiomallarna och vågar göra långa låtar "come wander with me/ Deliverance" är nästan 11 minuter lång och hela tiden intressant. Personligen tycker jag också att den 10 minuter långa "the miraculous" är helt makalös, där utforskar hon orgelns olika ljud och det är väldigt spännande ljud hon får fram. Synd bara att den här låten lär vara svår att framföra live, det går liksom inte sampla fram dessa ljud som orgeln gör. Hela vägen så är det mörkt, vackert och med sådan kraft att det inte alls känns fel på något vis att den här skivan är nominerad till "årets metal" av tidningen Gaffa. En av Annas stora styrkor är att hon vågar sjunga på sitt eget vis, det är inte alltid som hon sjunger traditionellt vackert, men det är väldigt kraftfullt och levande. Arbetet med att välja ut skivor till min lista var svårt, men den här skivan visste jag hela tiden att den skulle ligga högst upp, det var liksom ingen tvekan, bättre än så här blir det nämligen inte!



Plats 2: Chelsea Wolfe - Abyss

Chelsea Wolfe gör Musik musik som är riktigt mörk och hård utan att vara metal. Det finns mycket influenser från metal, men det är lika mycket industri och också stora delar pop. Hon har väldigt starka melodier som med blytung produktion ger en upplevelse utöver det vanliga. Svärtan och tyngden finns också i hennes väldigt uttrycksfulla röst.





Plats 3 - Föllakzoid - III

Psykedelisk monoton kraut från Chile, kan det vara något? Ja, klart det kan. Dom fortsätter att tuffa på i samma stil som på förra skivan, massor av delay, synthar som inte riktigt jobbar i takt med delayet men det ger en mer levande känsla.





Plats 4: Sufjan Stevens - Carrie and Lowell

De senaste skivorna har Sufjan varit ute på utflykter i marker som jag inte riktigt har förstått mig på, så när jag såg att det var en ny skiva på gång så var det inte med något väldigt stort intresse. Men jag 
fick i alla fall en länk där man kunde lyssna, så jag tänkte att jag ger det väl en chans. Döm om min förvåning när den gamla lågmälda Sufjan från Seven Swans var tillbaka och det med besked! Det är en lågmäld, vacker och väldigt personlig skiva som han har gjort. Inte alls särskilt mycket av hans mer experimentella sidor utan enkelt, vackert och effektivt. Årets kanske vackraste folk/singer/songwriter-skiva.





Plats 5: Paper - We design the future

Punkig kraut eller kanske krautig punk? Oavsett vilket så är det ett grymt driv som paper bjuder på. Analoga synthar, gitarrer och trummor mal på monotont och hårt, men det finns även softare låtar på skivan. Men det är när dom mal på med sin monotona punkkraut som det är som bäst.