Mono Holy Ground

Liveskivan som spelades in 2009 och släpptes 2010 finns med på min årsbästalista och när jag skrev den så hade jag inte sett den medföljande DVD´n. Nu har jag det. (nästan hela, sista en och en halv låtarna vill inte funka i vår DVD (men funkar förmodligen i datorn eftersom det har hänt förr). Sagolikt vackert och magnifikt. (om man kan använda sådana ord för en konsert som man ser på en 21 tums tjockteve med monoljud)

Man önskar ju naturligtvis att man hade varit där, för även en bra musikDVD är långt ifrån en bra livekonsert. Tycker faktiskt ännu bättre om DVD´s där man har gjort nåt annat än bara spelat live. Som t.ex. Neurosis - A sun that never sets där det är konstnärliga filmer till varje låt istället, det är grejer det.

/Krister

Årets bästa konserter

Jag börjar med den här listan, den är lite enklare än skivlistan, dels för att jag inte har varit på lika många konserter och dessutom har en del stuckit ut mer och fastnat starkare i minnet än vad skivorna har gjort, man har så att säga upplevt dem med hela kroppen.

Här följer 2010 års bästa konserter enligt mig.

1. Einstürzende Neubauten på Cirkus i Stockholm (November)
Den här konserten liknade ingen annan, varken visuellt eller ljudmässigt. Massor av bra musik skapad med udda prylar. Definitivt en av mina livehöjdpunkter.

2 Mono på Umeå Open (Mars)
Det var länge sedan jag blev så glad som när jag läste att Mono skulle spela på Umeå Open, höga förväntningar kan ju verkligen döda en konsert, men Mono uppfyllde alla! Magiskt gitarrmangel!

3. Totalt Jävla Mörker på Umeå Open (Mars)
Bandets sista spelning och dom gjorde verkligen av med all energi som fanns kvar. Totalt sinnessjukt stenhårt tajt döds/grindrens

4. Loney, Dear och Ståhls Trio Umeå Jazzfestival (Oktober)
Loney, Dear har alltd varit bra live men här var det ändå något helt nytt. Tillsaammans med en jazztrio (vibraphone, ståbas och trummor) så fick låtarna nya och ganska experimentella upplägg, riktigt kul var det.

5. Freddie Wadling M.A.D.E. Umeå (Maj)
Jag hade inte lyssnat särskilt mycket på honom innan det här, men tänkte att det kan vara kul att se. Det var riktigt grymt, både fantastiska insatser av hans muisker men framförallt så var han en varm och rolig person och som gjorde alla låtar till sina egna

6. Retribution Gospel Choir Umeå Open (Mars)
Hade aldrig hört dom innan, men jag har hört allt som Alan Sparhawk har gjort med LOW. Det här visade sig vara ungefär som LOW fast lite snabbare, hårdare och med långa instruemntala slut på låtarna. Stoooort leende på läpparna hela tiden!

7. Efterklang Strand i Stockholm (April)
Danskarna gjorde en riktigt bra spelning och trots att det mest var nytt material så var det verkligen värt varenda öre. Den ganska snälla popkänslan från nya skivan hade en hellt annan tyngd live och deras sånginsatser var helt fantastiska.

8. Thåström M.A.D.E. Umeå (Maj)
Han är ju aldrig dålig, det som imponerade mest på mig var att trots att det bara var ca 7 månader sedan jag hade sett honom så körde han en helt ny setlist och ny backdrop och allt.

9. August Burns Red House of Metal (Februari)
Ett av de bättre banden i NWOAHMgenren gästade stan och bjöd på breakdownpartier, melodiösa refrenger och gitarrslingor i överflöd, allt i sjukt tempo och med energi nog för att stänga ner några kärnkraftverk.

10. Moloken på Scharinska (Februari)
Norrland is doomed, kallades det och Kongh och Moloken skulle fördöma oss, men Kongh lyckades inte skrämma någon, däremot så överraskade Moloken och bjöd på en helt makalös spelning, visserligen brukar dom vara bra live, men den här kvällen hade dom en gnista som jag aldrig hade sett.

Mer utförliga recensioner av alla dessa finns att läsa på bloggen.

Bubblare, som var nära att komma med på listan: Carla Bozulich (M.A.D.E. Maj), Anna von Hausswolff (M.A.D.E. Maj), Köld och Smärta (Stallet Juli)

Nästa lista blir kvartalsrapporten samt årsstatistik för last.fm, sedan skall de tio bästa albumen presenteras. Har 24 stycken som jag nu försöker avgöra vilka som är för bra för att ta bort och om det finns några som är så pass ointressanta så att de går plocka bort.

/Krister

Har fått in nya skivor...

... men hinner inte uppdatera nu, spelning imorgon och tänkte ha med mig lite skivor dit, så vill du vara först med att se de nya skivorna, kom till Stallet på I 20 i morgonkväll kl 19.00
Banden som spelar är My left one (reunion), Words Unspoken (mitt thrash/hc band)
Black Sheep Parade (old school hc) och Köld och Smärta (hc från Kiruna)

Snabb sammanställning över skivor, massa MONO i lager igen (på vinyl) Ny red sparowes, nytt med silver mt zion, damien jurado, efterklang mm, lista kommer inom kort på distrosidan.

/Krister

(lyssnar nu på A silver Mt xion - kollaps tradixionales)

Love is a dog from hell...

.. var titeln på en samlingsskiva här i stan på 90-talet, det är även titeln på en riktigt bra låt av Godflesh, om det har nåt samband med varandra vet jag inte, men det kanske finns nån därute som vet? I alla fall har det inget samband med resten av det jag tänker skriva om.

Inte så många dagar kvar till semester, skall bli skönt. Man brukar ju tro att man skall hinna göra massa saker då, sen blir det aldrig så, men jag har några grejer jag vill hinna göra, jag vill se massa musik dvd´s som jag har, men inte har sett, Mono dokumentär, Efterklang performing Parades, Final Exit live 97 och 07, sen har jag ju en önskan om att få lyssna på Flaming Lips "Zaireeka" med fyra separata ljudsystem, men det krävs ju lite roddning för det.
Men Neurosis "Times of grace" samtidigt med Tribes of neurots "grace" brukar jag kunna styra upp här hemma ibland och det är alltid lika härligt.
Missade Mono på P3 live i veckan (från Umeå Open), men det finns på p3 play, på måndag är det Efterklang på p3 live (från spelningen på Strand) så nog finns det saker att göra. Sen är det ju en hel del tråkigt jobb man måste göra när man bor i hus, men får man bara med sig en liten cd-spelare ut så kan man stå ut med det mesta.

Var precis tvungen att se tre minuter av det där bröllopet ändå, visade sig att Jennie Abrahamsson skulle spela en låt, hon är ju trots allt en gammal vän och som jag brukar hålla tummarna att det skall gå bra för, det är hon värd, hon är grymt duktig! Synd bara att den där gymkillen skulle börja hålla tal innan låten var slut, så det blev nedtoning och tvärt kast in i slottet. (och tvärt kast tillbaks till datorn för mig)

Recensioner från Fredag Umeå Open

Börjar väl med det bästa och det som är svårt att få ur minnet (vill naturligtvis inte få det ur minnet heller) MONO!!!! Jag var lite rädd att mina förväntningar skulle vara för höga, men som tur var så hade jag fel på den punkten. Från första till sista tonen var det helt magiskt. Den som skulle vilja komma med någon invändning kanske skulle säga att låtarna är lite för lika varandra, de börjar lugnt och vackert, håller på så ett tag för att sedan utmynna i ett crescendo utan dess like. Visst kan hålla med, men det stör inte mig det minsta, det finns inget mer effektivt sätt att skriva sån här musik och MONO gör det så otroligt bra. Tänk dig att gå i en älvfåra titta och njuta på det glittrande vattnet som sakta flyter förbi och solsken som glittrar på ytan i de små vågorna. Plötsligt öppnas dammluckorna en bit bort och vattnet strömmar med fullt kraft, krossar allt i sin väg, sveper med dig och du har ingen chans att värja dig. Ungefär så känns det att stå framför scenen, men med den stora skillnaden att man varken drunknar eller slår ihjäl sig mot vassa stenar, man blir bara inlindad från alla håll av de massiva vågorna av gitarrnoise! Min enda invändning är istället att det är för kort! Hade gärna stått kvar en timme till! Ljudet är helt perfekt, de vackra lugna partierna har ett klart och kraftfullt gitarrljud och när dom sedan "öppnar luckorna" så är det ett enormt tryck i ljudet som gör att det verkligen känns i hela kroppen.

I övrigt under fredagskvällen så såg jag Khoma som bjöd på en del nya låtar som lät ganska intressanta, dock tycker jag att den nya singeln " In it for fighting" tycker jag dock är ganska slätstruken. Tyvärr hade dom både dåligt ljud (i alla fall från början) och lite tekniska problem som gjorde att Khoma inte var den käftsmäll dom skulle kunna vara. Låten "A final storm" från den kommande skivan med samma namn, lät väldigt lovande och när dom körde "One of us must hang" från "the second wawe" skivan så var det dock riktigt bra.


Såg också metal/hardcore bandet raised fist från Luleå. Dom bjöd på en väldigt energifylld show, som ibland liknade en uppvisning i truppgymnastik :-)
Visst fanns det en del musikaliska godbitar även där men det här var mest en show för ögat. Kul att titta på hoppande snubbar och rökpuffar osv.

Såg även några låtar av Invasionen, jag tycker fortfarande att Dennis är en väldigt bra scenperson, han är rolig, han har ofta nåt att säga och det är bra med personer som inte slutar tycka eller hoppas eller kämpa för något bara för att man har passerat 35, men däremot ger deras musik inte mig någon kick. Kul dock med den svenska versionen av Deportees, "under the pavement, the beach"

Hann med tre låtar med Jennie Abrahamsson. Det lät bra och kompetent. Kvällens överraskning var på Nemisscenen. Dvs scenen för oetablerade band. Ett band som om jag förstod det rätt kom från Luleå. Dom hette hamngatan, med det namnet så förväntade jag mig nån sort Håkan Hellström pop eller nåt men det visade sig vara ett riktigt begåvat band som jag skulle beskriva som en mix av At the drive in, Destroyer och Arcade Fire. Framförallt hade dom väldigt mycket snygga gitarrgrejer och massa coola trumfills, men även bra sång. Kul! Blir ett band som man får hålla utkik efter.

Ok ses på Umeå Open ikväll igen.
/Krister

Dags för MONO!

Så ikväll är det äntligen dags.Japanska MONO kommer till lilla svenska Umeå. Jag är grymt peppad! Skall bli riktigt trevligt att få stå nära scenen och bara bli inlindad i MONOs ljudväggar. På skiva är bandet så otroligt dynamiska att det nästan kan vara svårt att lyssna på, ibland är det så tyst, försiktigt och vackert att det knappt hörs för att sedan explodera i totala kaskader av noisiga gitarrer. Kan tänka mig att det är mycket av noisekaskaderna live. Nu blev det så att köpte tredagars ändå, så det blir lördagkväll också på Umeå open. Mycket bra musik i helgen alltså.
Vi ses på t.ex. MONO, Khoma, Raised Fist, Totalt Jävla Mörker, Retribution Gospel Choir, Bear quartet och säkert nåt mer

/krister

Mono kommer till Umeå Open

Det känns helt otroligt, äntligen ett sånt band som jag har velat se länge. Så sent som förra våren var det på gång att dom skulle spela i Stockholm men det blev aldrig av då. Umeå open brukar ha en del intressanta band, men de senaste åren har ändå jag känt att det är väldigt mycket samma band eller i alla fall band med samma medlemmar som spelar. Har ändå haft många av mina bästa konsertupplevelser på just Umeå Open. Interpol var helt makalösa, Fever Ray förra året, Jesus Lizard var kul har även sett massor av lokala band göra bra spelningar. Men det här känns ändå som något lite extra. Har följt Mono ända sen andra skivan "one more step and you die"
Det mesta har varit bra, kanske inte helt nyskapande och intressant hela tiden, men i alla fall tillräckligt för att behålla mitt intresse. Inför förra årets "hymn to the immortal wind" var jag lite orolig att jag skulle komma till den nivån när man har vuxit ifrån ett band eller gått åt olika håll, men istället blev det en nytändning. Den skivan har även fått mig att plocka fram andra Monoskivor som den dom gjorde tillsammans med World´s end girlfriend "palmless prayer/ Massmurder refrain"

Mina Mono höjdpunkter är
One more step and you die, Hymn to the immortal wind och spliten med pelican

Hoppas att få lista den här spelningen som en av årets höjdpunkter.