counter

söndag 30 oktober 2011

Invasionen och Syket på profilteatern


Invasionen har releaseparty och har bjudit in Syket. Kvällen till ära så inviger Syket sin nya backdropfilm. Mycket snyggt och lagom flummigt. Jag tänker lite på 24 hour party people när jag ser den, massor av osammanhängande bilder projicerade över varandra, men det är snyggt och passar bra till musiken. Syket bjuder på några nya låtar, jag har lite svårt att bilda mig nån uppfattning om dessa efter en lyssning, men dom verkar i alla fall inte ha bytt stil helt. Det märks att dom har spelat ganska mycket nu på slutet, jämfört med första gången jag såg bandet så är dom väldigt samspelta och proffsiga. Deras ganska dansanta shoegaze gör sig väldigt bra live, basen är tyngre, gitarrerna är tyngre och noisepartierna grymmare.


Efter en omriggningspaus är det dags för Invasionen. Förra gången jag såg dom var jag inte ett dugg imponerad, men då hade dom inte heller släppt den nya skivan "saker som jag sagt till natten" Den här gången är det helt fantastiskt. Dennis har ju alltid en stark scenpersonlighet, men nu sjunger han riktigt bra också, övning ger färdighet. Låtarna på den nya skivan är ju så grymt mycket bättre än tidigare alster och live så är det några låtar som lyfter till nya höjder. Norrsken och 120 DB är två låtar som blev otroligt mäktiga live, mer väntat var att Sanningsenligt och Arvegods skulle vara bra.


Killen som spelar gitarr spelar ruskigt bra och intensivt, Sara gör massa snygga basgrejer och André trummar som besatt men aldrig för mycket. Han sköter även nån sorts trummaskin som gör dom coola joy divison ljuden som kan höras på flera låtar. Dennis snackar ovanligt lite mellan låtarna och rörelsemönstret har blivit lite lugnare, men han gör en massa halvmaniska grejer med händerna som genast får mig att tänka att han måste ha specialstuderat Thåström. Tanken kommer som ett brev på posten, Dennis är Thåström för dagens punkgeneration. I alla fall så är jag helt övertygad om att det lär bli flitigt turnerande för detta band och jag ser dm gärna igen. Intensivt, uppriktigt desperat och väl spelat/sjunget. Precis som det ska!
Måste bara kolla upp nu om det finns kvar nåt ex av 12" vinylen dom släppte, den skulle vara snygg bredvid vinylutgåvan av "saker som jag sagt till natten"

/Krister

Soundtrack: Tom Waits - Bad As Me

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar