Plats 6: Loscil and Kelly Wyse - Intervalo
Loscil är ju sedan flera år en av mina absoluta favoritartister. Här har han gjort en skiva tillsammans med en pianist och det är precis så fantastiskt som man kan tänka sig. Piano och laptop i en sällsam förening. Minimalistisk ambient med lite känsla av klassisk musik (inte bara för att en låt är en bearbetning av the Death of Åse av Edward Grieg)
Plats 7: Kvelertak - Meir
Norsk rock/black/core eller vad man nu kallar det. Dom tar det bästa från allt och blandar det till högoktanig rock med melodier, sväng och totalt rens ibland. Hoppas verkligen att jag kan hinna med att se dom den 1:a februari trots att jag egentligen är upptagen, gissar att det kommer att bli en minnesvärd konsert.
Plats 8: MF/MB/ - Colossus
Svensk post-punk med krautvibbar. Statiskt och energifyllt och så går det väl inte skriva om bandet utan att nämna Joy Division, så nu var det gjort. Lyssna och njut! Stod för en av årets absoluta liveupplevelser. Allt var hårdare, tyngre och mer maniskt live, men skivan är fortfarande grymt bra.
Plats 9: Sällskapet - Nowy Port
Kallt, mekaniskt och inte alltför långt från hur Thåströms egen soloskiva från förra året lät. Men det är kanske aningen mer maskinellt än på hans album i eget namn. Han gästas också av Anna Von Hausswolff och Bruno K Öijer. En extra eloge för det vackra minimalistiska omslaget. Industri!
Plats 10: Uncle Acid - Mind Control
Den här skivan är inte lika direkt som debuten, men den är väldigt mycket bättre producerad, tyngre och mindre på gränsen till gubbrock! Det är 70-tals retro/doom som gäller, och det är dom ju inte ensamma om, men jag tycker att dom hör till de bättre av banden som försöker låta som Black Sabbath.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar