counter

lördag 31 december 2011

Årets bästa skivor 2011 Plats 11-15


Plats 11: Tom Waits - Bad as me
Den som väntar på nåt gott... Flera år sen förra skivan, men det är inte nåt fel på formen hos den här gamle mannen. Galen vriden blues, kanske inte lika bra som Mule Variations, men det är det å andra sidan få skivor överhuvudtaget som är.


Plats 12: Björk - Biophilia
Efter två ganska tråkiga skivor så är Björk tillbaks i toppen igen. Här utforskar hon naturen, i både smått och stort och i både text och ljud. Köper man dessutom Appalbumet så får man med lite roliga spel och animationer till låtarna.


Plats 13: Tape - Revelationes
Tape gör alltid intressant musik som inte liknar så mycket annat. Men på den här skivan så har ljudexperimenten tonats ner lite till förmån för vacker säregen instrumentalmusik.


Plats 14: Low - C´mon
Även här har skivan föregåtts av några års väntan, visserligen har det kommit två skivor med Retribution Gospel Choir, men man har ändå saknat Low. Nu är dom tillbaks med ett riktigt bra popalbum, dom är inte riktigt lika "low" som på de tidiga skivorna, men det är fortfarande långt ifrån glättigt, även i upptempolåtarna.


Plats 15: A Heavy Feather - You´re the lotion on darkness knuckles as it punches light in the face
David Sandström har gjort flera intressanta saker sen han la av med Refused. Här är det mesta elektroniskt och det är ganska spretigt, men utan att kännas splittrat. Lite Bowie, lite synth, lite annat smått och gott. Han sjunger bättre än någonsin och experimenterar precis lagom mycket.

fredag 30 december 2011

Årets bästa skivor 2011 Plats 16-20 + bonus


Plats 16: First love, Last rites - s/t
Bandet jag har sett live flest gånger i år, dom har även gjort en riktigt bra skiva. Doftar väldigt mycket 90-tal. Stökiga gitarrer och spröda sköra melodier. Ride, Slowdive, My Bloody Valentine mm är förebilder.


Plats 17: Invasionen - Saker som jag sagt till natten
Årets mest oväntade skiva på min lista. Gillade nämligen inte alls deras förra skiva och intresset var lågt när jag läste att dom skulle släppa nytt, men efter lite motstånd hörde jag tillslut en låt, som lät bättre än jag väntat mig och sedan var jag fast. Riktigt skön post-punk i Joy Divisions anda, fast med svenska texter. Finns dock någon låt som jag har svårt för, men så många bra så att det totalt sett är en riktigt bra skiva.



Plats 18: Bob Hund - Det överexponerade gömstället
Bob Hund har lyckats börja göra mer mogen musik utan att tappa alltför mycket integritet. Förmodligen orkar dom inte och vill inte försöka göra en ny skiva med tokspeedad uppgasad gitarrindie. Så dom gör något annat istället och har verkligen lyckats. Bra melodier, finurliga texter och arrangemang. Gillar speciellt de lite mer krautrock-inspirerade låtarna, men trots att skivan är bra, så var dom ännu bättre live!


Plats 19: Mogwai - Hardcore will never die, but you will
Ännu ett band som jag trodde att jag hade tappat intresset för, lyssnade aldrig på deras förra skiva. Men den här gången kunde jag inte låta bli och det var tur. Trots allt är dom en av de bättre "instrumentalbanden" (trots att dom ibland har sång så räknar jag dom fortfarande till instrumental musik)


Plats 20: Radiohead -The king of limbs
Sist på listan lyckades ännu ett gammalt favoritband klämma sig in. Visst är det ganska långt från Amnesiac, som jag anser vara mästerverket, men det finns ändå tillräckligt mycket bra ingredienser för att jag skall gilla det. Thom Yorke sjunger som vanligt bra och deras experimentlusta med olika elektroniska ljud och upphackade digitala rytmer har inte avtagit.
Den här skivan har snurrat rätt många varv hos mig.

Det finns så klart hur många skivor som helst som skulle kunna hamna här, men det här är dom som jag i nuläget känner att dom har varit bäst enligt mig. Placeringarna är naturligtvis inte lätta att bestämma, men å andra sidan så kanske det inte spelar så stor roll om man ligger 11 eller 16. Alla skivor på topp 20 är ju bra skivor och definitivt värda att köpa om du inte har dom. Även de skivor som jag har haft med i arbetet runt listan, men som hamnade strax utanför är ju helt klart köpvärda skivor. (kan t.ex. nämna Deportees, Explosions in the sky, och Bon Iver)

Avslutningsvis vill jag avsluta med två tips på skivor som inte är med på listan av den enkla anledningen att det är ep´s, men helt makalösa sådana och bland de bästa det här året.
Först: Stphen R.Smith - Floor of the sky Onseided lp med låtar på en sida och etsning i vinylen på andra sidan. Störtskön gitarrbaserad ambient. Han brukar göra bra grejer och det här är inget undantag. Finns att beställa från mig.


Årets andra ep är Low & Behold´s bloodred. Jason Martin från Starflyer 59 och Ryan Clarke från Demon Hunter har gjort en helt makalös goth-ep. Tänk Sisters of mercy, The Cure eller Depeche Mode sent 80 eller tidigt 90-tal. Hoppas verkligen på ett album under 2012, för det här är riktigt riktigt bra mörk popmusik.

/Krister

torsdag 29 december 2011

Årets bästa konserter 2011

Jag tycker att det blir rätt lite konserter nuförtiden, men det är ju när jag jämför med tiden innan man hade barn, då kunde jag vara på två tre grejer i veckan, så nu när jag tittar igenom bloggen och kollar vad jag har varit på så blir jag ändå imponerad hur mycket jag har hunnit se.
Dessutom verkar jag ha satsat lite på att se samma artist flera gånger. Har t.ex. sett First Love, Last Rtes 4 gånger, Syket 3 gånger, Paper och Säkert! 2 gånger vardera.

Här kommer i alla fall en kort lista utan särskilt mycket kommentarer om mina bästa konserter under året.

1. Paper på trästocksfestivalen. Helt magiskt! Allt satt precis där det skulle.
2. Graveyard på Scharinska (under Umeå Open) Svettigt, röjigt och bluesigt, med en enorm energi
3. Råd Kjetil Senza Testa på M.A.D.E. Dom spelade live bakom en enorm filmduk, där en konstfilm med undervattensvarelser visades. Årets snyggaste musikupplevelse.
4. Bob hund på Umeå Open. Har sett dom många gånger och var lite rädd att det inte skulle vara lika bra längre, men det var det! Deras nya lite krautiga stil var perfekt live!
5. Tennis Bafra Scharinska, utomhus. Lite halvtaskigt ljud till en början, men sedan bra magiskt gitarrmangel.
6. Loney, Dear i Tegskyrkan Sakralt och tillbakalutat och väldigt vackert. (Måste köpa en Chatderal stereo reverb pedal!!!)
7. Suis La Lune trästocksfestivalen. Inga förväntningar är ofta ganska bra. Sent på natten kan det behövas en rejäl dos Screamo som serveras tight och skickligt.
8. Moloken på Verket. Moloken spelade Rural rakt igenom, grymt bra var det (mn enligt vissa källor var det ÄNNU BÄTTRE på releasepartyt!
9. Syket på Profilteatern. Såg Syket tre gånger och den sista var bäst, på Invasionens releasefest. Här med en specialgjord film som projicerades rakt över bandet och scenen.
10. Invasionen, samma kväll, ingen film, men mycket energi.
11. First love, last rites på trästocksfestivalen. Som sagt, såg dom 4 gånger i år, men den här gången hade dom (och kanske jag) mest energi och pepp!
12. Säkert! på Gröna Lund i Stockholm. Första gången jag såg Säkert!, blev imponerad!


Hedersomnämnande! Kammarheit på Sunset park. Alltför lite Darkambient i Umeå, tyvärr så gör sig inte sån musik utomhus i en park, omgiven av en massa folk som inte fattar vad det handlar om. Skulle väldigt gärna se honom i nån liten lokal, med högre volym, större backdropfilm och färre fulla människor runt omkring!

Skulle gärna också se Misantropic igen med bra ljud. Andra bra grejer jag såg men som inte kom med på topplistan var A Heavy Feather, Ghost, Riddarna och The Magic Numbers för att nämna några.

Är inne på slutspurten med årsbästalistan, så under morgondagen kommer jag att börja lägga upp den, törs dock inte lova att alla placeringar läggs upp imorgon.

/Krister

tisdag 20 december 2011

Skivor och skinkor

Sitter och jobbar lite med listan över årets bästa skivor, är ju som vanligt lite sent ute, så det lär nog bli precis på nyårsafton eller däromkring som jag hinner publicera min lista.
När man börjar med listan så tänker man alltid "i år har det ju inte kommit så mycket skivor" men sen inser man att det finns hur många som helst. Har just nu ett 30-tal skivor från 2011 som jag håller på att lyssna igenom och försöka placera och väga mot varandra. Då finns det ändå typ 20 till som jag inte har hunnit lyssna alls på och därför har dessa inte ens fått vara med i bedömningen. (t.ex. Sigur Ros, Johann Johannson, Jonathan Johansson, Thurston Moore, Stephen Malkmus, Immanu El för att nämna några)


Ett litet tips till alla vegetarianer inför jul, såg den här Julsk*nkan på Ica Maxi för ett tag sen, har visserligen inte prövat själv, men kolla gärna upp det och berätta hur det var. Astrid och Aporna låter som något av ett drömställe! Öppna gärna filial i Umeå!

/Krister
Soundtrack: Mogwai - Hardcore will never die, but you will

måndag 19 december 2011

Umeå hard core lever! (eller?)

Det här kan ju bli både riktigt roligt och intressant! Så alla som var med på nåt hörn, kom dit! Hinner tyvärr inte komma dit och äta veganmat före (får äta vegetarisk mat hemma istället).

Vi ses där!
/Krister

söndag 18 december 2011

A heavy feather på Sagateatern.

Folkvang

Väldigt trött efter en intensiv vecka sätter jag mig i de sköna biografstolarna på Sagateatern. Efter en stund så kör Folkvang i gång med sin instrumentala post-rock. Det är inget fel på det, men efter en liten stund har jag otroligt svårt att hålla mig vaken. Jag är helt säker på att jag skulle gilla dom på skiva och troligen även hålla mig vaken om jag såg dom på ett ställe där man får stå upp. Musiken rör sig i alla fall i samma landskap som t.ex. Hammock och senare skivor med Mogwai. På slutet är det även en låt som doftar svensk folkmusik, men i post-rocktappning. Vill gärna höra mer av dom.

A Heavy Feather

Efter lite omriggning bakom fördragen ridå är det så dags för A Heavy Feather att sätta igång.
Dom inleder med "the wrong animal" Tyvärr tycker jag att David sabbar den lite med nån roboteffekt på rösten. Han sjunger den väldigt bra på skivan. Rent generellt så är det väldigt mycket synthar, trummaskiner och roboteffekter, och det gillar jag ju skarpt, men precis i den låten hade dom kunnat skippa det. Bäst under konserten är låten "Trouble" men även många andra låtar växer med Davids duettsång med Lovisa Nyström. Deras röster kompletterar varandra riktigt bra. Tycker också att David har utvecklats väldigt mycket som sångare, han gör mer med sin röst och han gör det bra. Christian Gabel och Calle Olsson sköter syntharna, och det gör dom med bravur. Ett par Kraftwerk-inspirerade soloutflykter får vi vara med om under kvällen. David själv slår lite på en trummaskin, (med väldigt mycket 80-tals-trumljud)
Davids lätt vimsiga mellansnack är ganska roliga och livar upp det hela lite. Det som är lite tråkigt är att när alla spelar synthar och maskiner så är det svårt att röra sig på scenen och det blir lite långtråkigt att titta på. Videobackdropen var inte heller riktigt något som fångade intresset särskilt länge, så det kan dom tänka på att utveckla till nästa gång. Men på det stora hela var det godkänt. Skivan har fortsatt att växa än mer efter att jag hade recenserat den här.
Jag hade hoppats att få köpa skivan i fysiskt format, helst vinyl, men dom hade inte med sig några skivor, det borde vara plikt!

/Krister

Länk

fredag 16 december 2011

Deportees och A Heavy Feather

Ikväll spelar Deportees på sagateatern och imorgon spelar A Heavy Feather i samma lokal. Hinner tyvärr inte gå på Deportees ikväll, men har köpt biljett till A Heavy Feather. Recension kommer!
/Krister

tisdag 13 december 2011

Årets julklapp!


Jo, nu finns den även hos mig, årets julklapp! beställ den nu så hinner jag posta den så att ni bör ha den innan jul. 120 + 12 kr för frakt. Recension på Moloken och Terrortory kommer om några dagar, men Moloken kan du beställa redan nu, är du less på alla julljus? bota med detta kompakta ångestfyllda mörker!!

/Krister

Soundtrack: Moloken - Ulv

torsdag 8 december 2011

Jul och designmarknad på söndag!

Jag kommer att vara där och sälja, både vinyl och cd, cd-skivorna är ju fortfarande på rea (HALVA PRISET) det gäller även på söndag, men sen är det slut på rean. Så passa på att fynda.
Vill du vara säker på att få det du vill ha? maila nu, så tar jag med skivor och du tar med på söndag så ses vi. Skall se om jag kan få med mig lite second hand cd´s också, men det blir i mån av plats.

/Krister

(soundtrack: Early day miners - let us garlands bring)Länk

onsdag 23 november 2011

Ny vinyl i distrot och stor cd-rea!

Fick precis hem ett paket med lite kul vinylskivor. Här kan du kolla vilka och passa på att beställa.
Köper du fortfarande cd-skivor? Jag har rätt mycket fortfarande i distrot och faktum är att det är färre och färre som köper cd, köper nästan inte in några cd längre, men för er som fortfarande vill ha cd skivor så kommer här ett fantastiskt erbjudande såhär inför julen. Från och med nu! (när jag har tryckt på publicera) och till och med söndag den 11/12 kl 00.00 (alltså natten mot måndag den 12:e så är det HALVA PRISET PÅ ALLA CD-SKIVOR!!!!
Många av skivorna har jag bara en eller två av och jag törs inte lova att jag hinner med att uppdatera och ta bort de som tar slut hela tiden, men skicka ett mail med din beställning, jag tar beställningarna i den ordning de kommer in.

Det går självklart bra att beställa vinyl till ordinarie pris i samma beställning som din cd-beställning.

Lycka till och passa på att köpa lite julklappar till dig själv eller nån annan.!

/Krister

Soundtrack: Byul.org - Secret stories heard from a girl in an opium den.

söndag 20 november 2011

Moloken har releasefest!

Ny skiva och spelning tillsammans med bolagskompisarna Ghamorean. Lär nog kunna bli bra, Moloken var grymt bra när dom spelade hela nya skivan i somras, så har du möjlighet, kom dit. Antar att det bara är på cd som skivan släpps nu, men man får väl börja med den tills den kommer på "riktigt"

/Krister

Soundtrack: White Rainbow - Box

fredag 18 november 2011

Oväntade associationer!

För nån dag sen satt jag med hörlurar och lyssnade på musik i telefonen, när jag hade lyssnat klart så satt jag med lurarna kvar på huvet och skulle bara skicka ett mail. Skrev ihop det jag skulle skriva och tryckte på send, och fick helt plötsligt en aha-upplevelse som ledde till att jag just nu lyssnar på Edgar Froeses "Aqua" från 1974. Vad var det då dom hände? Jo, Apple verkar ju, förutom att göra allt enkelt och snyggt, även ha tänkt på att göra det roligt. Så när man skickar ett mail så hörs ett litet swoschljud, men det jag märkte när jag hade lurar var att ljudet är i stereo och panorerat från vänster till höger. Genast tänkte jag på Edgar Froeses skiva, framförallt låten NGC 891 där stereopanoreringar är väldigt vanliga, tydliga och effektfulla. Men då använde han ju också ett konstgjort huvud med inbyggda kondensatormikrofoner, alltför att stereoljudet skulle bli så naturtroget som möjligt. Ambitiöst, men det blev också en riktigt bra skiva, som helst bör avnjutas med lurar. Nu finns den även på spotify, så även ni som inte har vinylen kan njuta av den. Gör det!
/Krister
Soundtrack: Edgar Froese -Aqua

måndag 14 november 2011

Skönt spel för ambientfantaster


Historiskt inlägg! Första gången jag skriver om ett dataspel, är inte någon traditionell dataspelsnörd (det skulle ta alldeles för mycket tid från musiklyssnande) Men det här spelet, Osmos är faktiskt riktigt härligt. Man är en av cellbubblorna och skall försöka sluka de andra utan att själv bli slukad, man rör sig genom att skicka ut bubblor åt motsatt håll. Inget högtempospel och musiken i spelet är fantastisk. Artister som Gas, High Skies, Loscil och Biosphere står för musiken. väldigt snyggt och som klippt och skuret för den ambienta musiken. Är rejält förkyld nu, så jag skall krypa i säng och spela lite osmos innan det är dags att sova. Man kan bara njuta av musiken och se det hela som en psykedelisk musikvideo också om man hellre vill det. Har ingen aning om i vilka format spelet finns, men det finns i alla fall som App till iPhone och iPad, men tror att det finns för andra apparater också.

Gonatt/Krister

fredag 11 november 2011

Listor! 5 konserter jag minns.

5 konserter jag minns.

Fugazi - Galaxen i Umeå
Kerosene 454 och Bluetip - Station Umeå
WovenHand, Sufjan Stevens, Br. Danielson - Station Umeå
Godspeed you black emperor! - ? Göteborg
Eistürzende Neubauten - Cirkus Stockholm

/Krister

lördag 5 november 2011

The Magic Lantern på Scharinska

The Magic Lantern live på Scharinska Foto: Lena Werner

I onsdags spelade vi live för första gången på ca 4 år. Bara nya låtar och lite färre personer på scen. Kanske även lite annan musikalisk inriktning- Från att ha varit ett post-rockband med influenser från space och kraut är vi nog nu ett spacerockband med influenser från kraut, drone och post-rock. Om ni förstår skillnaden. Jag hade med mig minidisc, men fick det inte att funka. Som tur var hade Robert med sig en kamera med bra microfon så nu finns hela 4 av 5 låtar att se och höra här på youtube. Synd bara att det var hitlåten och den vi satte bäst som inte är med, men så kan det vara. Grymt kul var det i alla fall. Ser fram emot fler spelningar!

/Krister

torsdag 3 november 2011

Listor! 5 beatlesskivor som jag gillar

5 Beatles skivor som jag gillar.
(utan inbördes ordning)

Revolver
Sgt. Peppers Lonely Heart club Band
Rubber Soul
Abbey Road
White Album

/Krister

måndag 31 oktober 2011

Äntligen dags att damma av The Magic Lantern


På onsdag är det äntligen dags för The Magic Lantern att vakna från sin långa skönhetssömn. Det kan nog vara runt 4 år sen vi stod på en scen sist. Vi har funnits hela tiden men inte arbetat så intensivt, Men nu är det dags! Bara nya låtar kommer det att bli, och lite annat sound, lite mindre post-rock och lite mer Kraut, psyk, space, mer Acid Mothers Temple, Farflung och Can än Mogwai och This Will Destroy You, men lite av dom gamla influenserna finns kvar. Men är du sugen på ganska flippad instrumentalrock, se till att vara där på onsdag.

/Krister

söndag 30 oktober 2011

Invasionen och Syket på profilteatern


Invasionen har releaseparty och har bjudit in Syket. Kvällen till ära så inviger Syket sin nya backdropfilm. Mycket snyggt och lagom flummigt. Jag tänker lite på 24 hour party people när jag ser den, massor av osammanhängande bilder projicerade över varandra, men det är snyggt och passar bra till musiken. Syket bjuder på några nya låtar, jag har lite svårt att bilda mig nån uppfattning om dessa efter en lyssning, men dom verkar i alla fall inte ha bytt stil helt. Det märks att dom har spelat ganska mycket nu på slutet, jämfört med första gången jag såg bandet så är dom väldigt samspelta och proffsiga. Deras ganska dansanta shoegaze gör sig väldigt bra live, basen är tyngre, gitarrerna är tyngre och noisepartierna grymmare.


Efter en omriggningspaus är det dags för Invasionen. Förra gången jag såg dom var jag inte ett dugg imponerad, men då hade dom inte heller släppt den nya skivan "saker som jag sagt till natten" Den här gången är det helt fantastiskt. Dennis har ju alltid en stark scenpersonlighet, men nu sjunger han riktigt bra också, övning ger färdighet. Låtarna på den nya skivan är ju så grymt mycket bättre än tidigare alster och live så är det några låtar som lyfter till nya höjder. Norrsken och 120 DB är två låtar som blev otroligt mäktiga live, mer väntat var att Sanningsenligt och Arvegods skulle vara bra.


Killen som spelar gitarr spelar ruskigt bra och intensivt, Sara gör massa snygga basgrejer och André trummar som besatt men aldrig för mycket. Han sköter även nån sorts trummaskin som gör dom coola joy divison ljuden som kan höras på flera låtar. Dennis snackar ovanligt lite mellan låtarna och rörelsemönstret har blivit lite lugnare, men han gör en massa halvmaniska grejer med händerna som genast får mig att tänka att han måste ha specialstuderat Thåström. Tanken kommer som ett brev på posten, Dennis är Thåström för dagens punkgeneration. I alla fall så är jag helt övertygad om att det lär bli flitigt turnerande för detta band och jag ser dm gärna igen. Intensivt, uppriktigt desperat och väl spelat/sjunget. Precis som det ska!
Måste bara kolla upp nu om det finns kvar nåt ex av 12" vinylen dom släppte, den skulle vara snygg bredvid vinylutgåvan av "saker som jag sagt till natten"

/Krister

Soundtrack: Tom Waits - Bad As Me

Konsert på Verket i kväll.

Om jag hade orkat skulle jag gå på Verket ikväll, men jag var uppe lite väl sent igår, så det blir nog att slappa och lyssna på Björk och Tom Waits istället.
Men för de som är unga och pigga, gå och lyssna på Hamngatan (bra pop från Luleå), Salenko (spännande musik från Skellefteå) samt Vaken (som jag inte vet något om) Kl 19.00 börjar det.
Själv skall jag försöka hinna skriva ihop en recension på Syket och Invasionen som jag såg igår.
/Krister

fredag 28 oktober 2011

Kort utflykt till ett parallellt universum

Igår gjorde jag en utflykt som kändes som en resa till en annan galax, eller i alla fall till en annan tid. Whitecross spelade i Umeå, för runt 20 år sedan så var dom ett av de band som jag lyssnade väldigt mycket på (tillsammans med stryper, barren cross och bloodgood) På den tiden så var man ju sjukt imponerad av gitarrhjältar som kunde spela fort och som behärskade "tapping" Rex Carrol i Whitecross hör till den absoluta världstoppen när det gäller tapping och han är även en väldigt snabb och teknisk gitarrist. Nuförtiden har jag väldigt svårt för den här typen av hårdrock, i alla fall sådan som inte är insjunken i nostalgins dimma. (har väldigt svårt att ta sån här musik på allvar, förbandet Laudamus har även dom hållit på sen 80-talet med sin mycket Stryperinfluerade hård-rock, men jag är rätt svårflörtad. Som sagt, det går bra med det jag lyssnade på när jag var tonåring, men ny musik som låter likadant går bort, helt utan för mitt nutida intresseområde. De 4 första skivorna av Whitecross finns där i minnet och det är också väldigt mycket material från den tiden som framförs, är väl närmast att betrakta som tjänstefel om man inte gör det. Så vi bjuds alltså på riffgladmetal a la -86 och med massvis med långa solon med hejdlöst mycket tapping, och jag tycker hela tiden att det är kul, till och med under det 10 minuter långa trumsolot!!! (andra halvan spelar trummisen med enbart händerna) Bandet haråldrats och orkar inte röja alltför mycket, men tight är det. Annat som gör det hela till en kul kväll är, bandanas, blekt permanentat hår, snusnäsduk på mikrofonstativet, cowboyboots mm,mm, allt fanns där, både på bandmedlemmar och en del i publiken. Som sagt, en utflykt till en annan galax, universum eller tidsålder. Nu är jag tillbaks i verkligheten igen och vet inte säkert om jag bara drömde, men var det så har jag precis vaknat med ett leende på läpparna.

Imorgon skall jag se och höra Syket och Invasionen, i den här galaxen.

/Krister

Soundtrack: Beatles - Past masters vol 2

onsdag 26 oktober 2011

Invasionen och A Heavy Feather, recensioner

Som umebo, musik-intresserad, 70-talist mm så är det nog stor chans (eller risk) att man har stött på herrarna Sandström och Lyxzén och en del av deras musikaliska projekt. Själv har jag följt med på ganska när håll under hela 90-talet och jag har även lyssnat en del på Davids tidiga soloskivor, men på senare år har jag inte haft nåt större intresse för det dom har gjort. Visst var AC4 en kul adrenalinkick, men inget som gav mig nåt bestående, David Sandström Overdrive har visserligen gjort en del bra, men samma där, inte nåt jag har orkat engagera mig i. Dennis, Lost patrol har jag inte förstått mig på och när jag såg Invasionen live förra året så var det visserligen kul, för han är ju en stor underhållare, men bra var det inte. Så döm om min förvåning när jag nu i snart två veckor har lyssnat på Invasionens nya skiva "Saker som jag sagt till natten", varv efter varv. Det är faktiskt riktigt bra. ibland är Joy Division lite väl starkt närvarande, men det är väl troligen därför också som jag tycker att det är så bra. Låtarna "Arvegods" och "Sanningsenligt" är de som doftar allra mest av Joy Division. Men även resten av skivan är bra, lite dystopisk new wavepop, och alltihop är snyggt producerat av Henrik Oja, de krautiga gitarrerna och de ödsliga ljudeffekterna passar perfekt med de eftertänksamma texterna. Inte så mycket plakatpolitik här. Ganska personliga texter, sen har jag fortfarande inte riktigt kommit överens med mig själv om jag ska hissa eller dissa att Dennis texter ibland är skrivna på västerbottensmål. (det här är vad vi vart) Det kan ju ses som nån sorts statement, eller också bara som irriterande dålig svenska, men vilket växlar från gång till gång. Tillslut så måste även omslaget få sig en eloge. Även här luktar det en rejäl dos Joy Division, Ta fram "Closer" och titta på det, och jämför sedan med det här. Snyggt är det i alla fall, vinylen kommer i en glansig fold-out, precis som man vill att det skall göra.

Davids senaste projekt heter A Heavy Feather, David har hela tiden gjort mer experimentella skivor än Dennis, så är det även den här gången. Men trots att det är experimentellt så är det aldrig svårlyssnat. En hel del elektroniska och dansanta inslag. David sjunger bättre än någonsin, jag tycker att det låter en hel del Bowie ibland. Trots att det blandas både stilar och instrument ganska flitigt så känns det inte spretigt, bara omväxlande. Personligen gillar jag bäst första låten "the wrong animal" samt "trouble", duetten med Lovisa Nyström (från two white horses och säkert!) Men det finns fler låtar som är helt klart intressanta. Dessutom tror jag att den här skivan är en sådan som det tar lite tid att komma in i, så några lyssningar till så har jag säkert hittat fler favoriter. Det känns väldigt genomarbetat, inte alls någon framstressad skiva. Antagligen så lär det väl vara en skiva som får bra kritik, men inte säljer så mycket, brukar ju funka så när dom flesta bara vill ha all kultur färdigtuggat, bara att svälja. Tur i alla fall att det finns dom som gör nåt för oss som vill ha lite mer.
Till skillnad mot invasionens skiva så är jag dock inte imponerad över omslagslayouten. Väldigt tråkig!

/Krister

Ps. Invasionen spelar på lördag tillsammans med Syket på Profilteatern. Biljetter finns på Burmans musik. Kan nog bli en riktigt bra tillställning.

(soundtrack: Gadget - Remote)

tisdag 25 oktober 2011

Listor, listor, listor! 5 skivor jag ständigt återvänder till

Jag gillar listor, läsa listor, skriva listor hålla koll på listor osv, men det tar enorm energi och tid ibland att göra seriösa årsbästalistor och sånt, men jag kommer med ojämna mellanrum att slänga in en kort lista som inte kräver särskilt mycket eftertanke. Kan vara om stort eller smått, troligtvis mest runt musik, skivor, konserter, men det får vi väl se.

Här kommer den första listan.

5 skivor som jag ständigt återvänder till. (utan inbördes ordning)

Björk - Vespertine
Radiohead - Amnesiac
R.E.M. - automatic for the people
the Cure - Disintegration
Early Day Miners - Let us garlands bring

/Krister
(soundtrack: Tristeza - A Colores)

lördag 22 oktober 2011

Loney Dear i Tegskyrkan

Igår spelade Loney Dear (eller Emil Svanängen som han heter) i Tegskyrkan här i Umeå. Jag har sett Loney Dear ett antal gånger och jag har aldrig varit besviken. Inte heller den här gången. En sak som är väldigt kul med Emil och hans projekt med Loney Dear är att han verkar vilja pröva på att framföra sin musik på många olika sätt. Jag har sett honom med rocksättning, med blås och allt, men även med en Jazztrio Den här gången var det en duo. Emil själv och en tjej som hette Malin Ståhlberg. Dessutom har Emil en hel maskinpark av diverse pedaler (som får det att vattnas i munnen på en effektnörd som mig.) Att spela i en kyrka är ju en ganska perfekt inramning för Loney Dear i den här tappningen. Det är vackert och stämningsfullt, precis som belysningen i kyrkan. Dessutom så slipper man alla öldrickande snacksaliga typer som brukar förstöra konserter när man ser den här typen av konserter på något uteställe. Kommer faktiskt ihåg sist jag såg honom när han bad publiken att vara tyst och visa respekt för de som hade betalat för att lyssna på hans musik. Ofta så är det ju väldigt lågmält och när han gör sina små supertysta gitarrgrejer på den 12-strängade gitarren behövs det inte mycket för att ljudet skall dränkas.


Materialet som framförs är till ganska stor del hämtat från den nya skivan "hall music" men en del gamla låtar bjöds det också på (men inte någon "ignorant boy, beautiful girl" (om inte det var första låten förstås, som jag missade pga att jag hade läst fel om vilken tid det började) Genomgående håller det väldigt hög klass. Emil spelar gitarr, orgel, flygel samt alla sina effekter. Malin sjunger och spelar dragspel. Från början trodde jag att bastonerna som fyllde kyrkan var förinspelade, men mot slutet såg jag att han satt och trampade på baspedaler (typ sådana som brukar sitta på en kyrkorgel) Imponerande att både kunna styra loop-pedalerna och baspedalerna samtidigt som man sjunger och spelar gitarr. Om man skall jämföra Loney Dear med andra artister så är väl kanske senare års Sigur Rós (kanske även Jonsis soloskiva) det jag kommer på som är närmast. Det är väldigt mycket känsla, väldigt mycket variation i sången och framförallt i sångrösten. Alltifrån viskningar till ganska galna skrik. Stämningen är också väldigt avslappnad, familjärt och trevligt. Publiken får vid ett flrtal tillfällen vara med och sjunga, under ledning av Emil. Jag har väldigt svårt att tänka mig att någon som var där gick därifrån besviken, inte jag i alla fall! (min enda besvikelse var att tack vare min sena ankomst så hade vinylen av "hall music" redan tagit slut. Får se om jag kan fixa den från nåt annat håll.)

fredag 21 oktober 2011

Loney, dear ikväll!

Ikväll spelar Loney, Dear på Tegskyrkan i Umeå. Har du inte köpt biljett så kolla upp om det finns kvar. Jag har biljett och kommer även att skriva om konserten sen.
Tror på en fantastisk konsert, dessutom bör risken att fulla personer snackar sönder konserten vara ganska liten i en sådan lokal.

Vi ses där!

/Krister

torsdag 20 oktober 2011

Mer och mindre intressanta nyheter!

Moloken har släppt en video till en av sina låtar från nya skivan. Du kan bl.a. se den på Vk.se
På samma ställe kan man även läsa att Immortal och Entombed m.fl. kommer till house of metal 2012. Inför kulturhuvudstadsåret 2014 så kommer Norrlandsoperan att göra en symfoniorkesterversion av Refuseds skiva - The shape of punk to come, känns hyfsat surrealistiskt, men kan säkert bli intressant. En sak som känns än mer overkligt är att Whitecross spelar i Umeå näst vecka! )på riktigt alltså, det är inte första april, läs mer här.För typ 20 år sen åkte jag till Göteborg för att se dem. Det var också ungefär då som bandet gjorde en skiva som jag har lyssnat på, men tydligen finns dom än och spelar fortfarande. För er som inte har en aning, så spelar dom det som ibland kallas "white metal" (som inte har nåt med nån sorts white power att göra, utan bara var motsatsen till black metal) Dvs. Kristen hårdrock. Tillsammans md stryper, bloodgood och barren cross var nog whitecross ett av de största banden. Har trots allt en hel del nostalgiska minnen kring de första skivorna, så det kanske blir så att man måste pallra sig dit.

Ja, mer eller mindre konstiga nyheter, och dessutom är Gadaffi död, men det får nån annan skriva om.

Soundtrack: Beatles - white album

söndag 16 oktober 2011

Ny låt från Moloken

En av låtarna från kommande skivan "Rural" finns att lyssna på här.
Låter mörkt, tungt och mycket lovande! Lyssna på de olycksbådande gitarrerna i slutet. Dom vet hur en tung slipsten skall dras! Cd´n släpps i slutet av November, när vinylen släpps är inte klart än, men jag meddelar så fort jag vet nåt mer.

/KristerLänk

Men hur blir det då med Sonic Youth?

Thurston Moore och Kim Gordon skiljer sig efter 27 års äktenskap. Tråkigt som det ju alltid är med skilsmässor, eftersom jag inte känner dom personligen så struntar jag i att spekulera om varför och allt sånt, det som jag däremot är intresserad av är Sonic Youth´s framtid. Enligt skivbolaget Matador så kommer bandet att genomföra sin turne i sydamerika nu i november, därefter står det att "plans beyond the tour are uncertain" Så det kan alltså innebära att när dom spelar i Sao Paulo i Brasilien den 14:e november så kan det vara den sista spelningen, men det är som sagt osäkert.

Skulle det vara så får man väl vara glad att man har fått se dom live två gånger i alla fall, samt vara glad åt alla fantastiska skivor som har kommit genom åren. Det finns så mycket bra att minnas, på senare år så har Sonic Nurse och Murray Street varit två oslagbara album, tidigare så finns ju odödliga klassiker som Goo, Daydream Nation, Dirty och Experimental Jet set... , och från "indietiden" så älskar jag både Evol och Sister. Dessutom har dom ju släppt massa annat mer eller mindre konstigt, de tre första SYR-skivorna går inte heller av för hackor.
Tröstande är väl i alla fall att ingen av dom lär sluta göra musik även om dom inte gör det tillsammans, dom är ju inblandade i rätt många olika projekt.

"Hug me I´m Dirty"

/Krister

Soundtrack: Sonic Youth - 100%

lördag 15 oktober 2011

Råd Kjetil Senza Testa

Igår kväll var jag på MOVE och såg/lyssnade på Råd Kjetil Senza Testas två timmar långa videoinstallation. Ganka skönt så där en fredagkväll när man är lite trött efter en veckas arbete, bara sätta sig ner och njuta av kautig ambient i två timmar. Musiken växlar från soft väldigt flytande ambient till kraut som påminner en hel del om Klaus Schulze och Tangerine Dreams tidigare prylar. Filmen är, som brukligt ett kollage av filmsnuttar som återkommer men i lite förändrade versioner, olika färgtoner osv, det är snyggt, och efter ett tag kan man vad som händer. Mycket är urbana motiv, järnvägar, bilar längs motorväg, men ändå med någon slags ödslig känsla.
Efter ett tag känner jag att jag egentligen inte behöver filmen, när man har passerat en timme så kan man de olika filmsnuttarna och kan bara sjunka in i musiken. Helst skulle man få sitta i en biosalong och allra helst med hörlurar, då skulle man slippa höra alla som inte verkar bry sig särskilt mycket om vare sig musiken eller filmen. Det är alltid nackdelen när relativt smala grejer skall framföras på platser där även "vanligt folk" går, men på det stora hela är jag väldigt nöjd med kvällen. Hoppas RKST släpper det här som DVD eller lägger upp det på nätet nånstans.

/Krister

tisdag 11 oktober 2011

Mycket som händer nu.

Om man kunde, hann och hade råd att gå på allt man ville så skulle jag ha fullt upp med att gå på konserter och kulturarrangemang nu. T.ex. skulle jag gå på Scharinska imorgon och lyssna på sideshow stringband, det är gratis och dom skall börja spela runt 22.00, på fredag så visar Råd Kjetil Senza Testa en två timmar lång videoinstallation med förinspelad musik på Pub Freja, vet inte om det kostar något. På lördag spelar trummor och orgel på Scharinska. Tyvärr hinns inte allt med, får nog välja en grej och då blir det nog det smalaste, dvs Råd Kjetil.

Redan nästa vecka är det sen dags för Loney, Dear (och veckan efter det Syket) Mycket nu helt enkelt, men det skall man ju inte klaga på!

/Krister

Soundtrack: Son Volt - Straightaways

söndag 9 oktober 2011

Paper på Scharinska, recension

När jag såg Paper i somras så var det helt magiskt bra. Sånt kan vara lite farligt, när förväntningarna är sjukt höga så kan det lätt sluta med platt fall, men ni kan vara lugna, Paper levererade även den här gången. Dom är som en mekanisk maskin som går på toppen av sin förmåga, en ångmaskin med dubbel dos av meta-tabletter, eller en elektrisk apparat på för mycket ström, man väntar nästan att något skall gå sönder, men allt håller ihop. Deras punkiga kraut/new wave lämnar ingen oberörd. Jag är speciellt förtjust i de relativt långa instrumentala partierna. En låt presenteras som en låt från nästa skiva, det är en lite långsammare låt och med än mer krautvibbar, bådar gott! Än en gång får jag väl säga att Paper har gjort det! Jag kan bara konstatera att i Papers fall så vinner liveframträdandet rejält mot skivan (utan att vara dåliga på skiva)
Den här kvällen spelade även First Love, Last Rites och Culkin, men slö och trött som jag var så satt jag och pratade om den alltför åsidosatta dark ambient scenen och att man skulle ordna en noise/industrial/dark ambient festival det har ju varit en dröm länge, men antar att det är bäst att låta det stanna vid en dröm. (att det över huvudtaget finns tre personer i samma lokal som diskuterar sådant får väl anses ganska stort i en stad som Umeå) Får i alla fall önska Kammarheit lycka till på spelningen i Tyskland, där han bland annat skall spela med ett av tidernas bästa band i genren, nämligen Bad Sector.

/Krister
Soundtrack: Deep cuts

fredag 7 oktober 2011

Paper ikväll (igår massa ludd)

Igår torsdag, hade jag en kväll där egentligen inget fanns inplanerat (väldigt ovanligt för att vara mig) tänkte att jag skulle gå igenom skivorna från mässan i söndags och plocka bort sånt som var slutsålt och så, tänkte även skriva ett långt inlägg som skulle handla om paper, men även om en rolig videosnutt med Judas Priest, men inget av det blev av. Här (på min sambos blogg) kan ni se vad jag gjorde istället.

Nu skriver jag bara , vi ses på Paper ikväll.

/Krister

söndag 2 oktober 2011

Då var det här året slut...

...eller inte riktigt, men i alla fall så har årets båda skivmässor gått av stapeln. Vårmässan var bland de sämsta någonsin, men dagens mässa var riktigt bra, både försäljningsmässigt och köpmässigt.
Jag fick i alla fall tag i ett ex av Abandons trippelvinyl, har dock inte kollat om fler ex finns att köpa in till distrot, men med tanke på att den bara är tryckt i 275 ex, så lär den ta slut snabbt. Så jag får väl ta tag i det. Mest vinyl blev det, men även lite cd, fördelen med cd är ju att eftersom ingen vill ha dom nu så är dom ofta rätt billiga. Jag föredrar vinyl men har inga problem med cd heller, mycket hellre det än mp3. Köpte bl.a. en tidig live med sonic youth, förmodligen en rätt kaosartad upplevelse, har inte lyssnat än.
För er som har tänkt beställa något från mitt distro så får ni vara beredda på att en del saker har tagit slut, men det lär ta några dagar innan jag får tid att kolla igenom och plocka bort sånt som är slutsålt.

Trött, stirrig men nöjd!
/Krister

Soundtrack: Vic Chesnutt - West of Rome (cd inköpt idag för 20 kr)

onsdag 28 september 2011

Nytt i distrot och snart skivmässa!

På söndag är det dags för höstens skivmässa. Oftast brukar höstmässan vara en av årets höjd- punkter. Vi har fyllt på med lite nytt både i vinyl och cd-backarna. Även bland mina nya skivor har det kommit en del nya saker. Du kan gå in här för att se nyheterna som finns i do you dream of noise? distrot.

onsdag 21 september 2011

Vinyl i höstmörkret!

Fick ett paket med en hel del vinyl igår, men hann inte öppna det förrän idag. Kommer att lägga in nyheterna på distrosidan under helgen, just nu lyssnar jag på min förhandsfavorit. Stephen R.Smith onsesided Lp (har visserligen haft den på mp3 typ 2 1/2 år, men det gills inte, det är nu den släpps på riktigt!)

Har även köpt biljett till Loney, Dear, han spelar på Tegskyrkan den 21:a oktober, biljetter finns på tickster.

Det var allt för idag, tar ett varv till med Stephen R.Smith!

/Krister

torsdag 15 september 2011

Hårda nyheter!

Abandon - the dead end finns nu på vinyl (3lp) Här finns min recension på skivan. Den har funnits på dubbel-cd (finns bl.a. att köpa av mig) ett bra tag nu, men det känns som en sån skiva som man bör ha på vinyl också. Vet inte om jag får tag i vinylen, men skall kolla upp det, annars får ni kolla med Black star foundation.

Kvällens andra hårda nyhet är Soldier One som under tre månader i rad släpper en digital ep den 11:e varje månad (11/8, 11/9, 11/10 för att sedan 11/11 släppa skivan i fysiskt format) (och med releasedatumet 11 11 11) Sånt här gillar ju jag förstås. Varför göra nåt enkelt när man kan krångla till det? Det skall krävas lite ansträngning och vara lite pretto! Annars blir det bara Erik Saade av allt till slut. Soldier One kan väl enklast beskrivas som en mix av commodore 64 musik och grind core. En stor dos the Locust, men mer tv-spel. Rekommederas! och ge inte upp på en gång, när man har kommit över första chocken så är det mer än bara humoristiskt, det är bra!Länk

onsdag 14 september 2011

JAAAA! (del 2) Äntligen kommer Loney, Dear till Umeå

Oktober ser ut att bli en bra månad, synd bara att VAB, dyr bensinräkning mm gör att det verkar bli en snål månad ekonomiskt. Men det får gå på nåt sätt. Fredag 21 oktober kommer Loney, dear till stan och han kommer att spela i Tegskyrkan. Det är Humlan som arrangerar. Det framgår inte om det är Emil solo eller med band, men det lär visa sig. Vill du läsa mer (eller samma sak med andra ord) kan du gå in här.

Sen tidigare har jag ju berättat att Paper gästar Scharinska den 7:e oktober och det är skivmässa på Nolia söndag den 2:a, så det är bara att ladda för en bra månad!

/Krister
Soundtrack: The Clash - London Calling

fredag 9 september 2011

JAAAAAAA! Äntligen kommer PAPER till Umeå!

Här kan du gå in och läsa mer. Ser ut att kunna bli en trevlig kväll. Så boka in fredag 7/10:e och scharinska. Paper, First love last rites samt Cultin. Paper såg jag senast i somras på Trästock (läs recension här) och det var troligtvis årets bästa konsert så nu blir det att se om dom kan upprepa sig eller om det var en engångsgrej. Med tanke på att skivmässan är söndag den 2/10:e så verkar första veckan i oktober bli rena rama julafton, i alla fall på papperet.

/Krister

Soundtrack: Differnet - We are differnet, how are you?

onsdag 7 september 2011

Anton Sebbfolk på Debaser

Anton Sebbfolk , som bor i samma lilla håla som jag, har utställning på Debaser i Stockholm. Alla som råkar befinna sig i den stan kan ju passera där och njuta av hans serie/skräck/sci-fi-inspirerade posters.
Det är en rätt imponerande mängd stora band som han har gjort posters till. Bilden har jag lånat från hans blogg
Där finns en del av godbitarna att beskåda.

/Krister

Soundtrack: Skitsystem - Grå Värld/svarta tankar

lördag 3 september 2011

Nörderi på hög nivå!


Idag har jag inhandlat ett skivomslag, ingen skiva. Det var inte något misstag utan helt enligt planen. Det visade sig nämligen att det här skivomslaget trycktes när ett antikvariat i Stockholm
(Rönnels antikvariat) hade en utställning med Martin Kanns omslag. När man tänker efter så är det väl rätt naturligt att en man som har gjort massvis med skivomslag har ett omslag som katalog på sin utställning. För oss vinylnördar är det ju så att omslagen är en viktig del av hela upplevelsen kring skivan. Visst är musiken det centrala, men en nedladdad bild i en mp3 mapp har ingen chans i världen att mäta sig mot ett riktigt utvikbart vinylomslag. Det är värt så mycket mer!!


För mig som samlar på Bob Hundskivor så är det ju kul att se alla (eller i alla fall de flesta) samlade på samma ställe. Är ju trots allt några som fortfarande saknas i min samling. (i alla fall en del vinyler, så har någon bob hund vinyl att sälja, lämna en kommentar)

Gammal tidningsannons (1996)

torsdag 1 september 2011

Dystopisk, disharmonisk, episk metal från Moloken


Onsdagkväll på Verket och det är ändå ganska många som har sökt sig hit. Den nya konsertlokalen på verket är faktiskt mycket bättre än den förra måste jag säga. Precis lagom stor för intima spelningar med mindre band. Först ut ikväll är Plector. Deras grind/thrash/death är väl inte helt supertight hela vägen, men de är ändå effektiva. Gott om riff och moshpartier är det. Mellansnacken tolkar jag som mestadels interna skämt. Jag skulle ha önskat lite mer varierad sång, men på det stora hela så är det en godkänd spelning i alla fall. Efter en stunds omriggning är det dags för Moloken. De berättar att dom skall framföra hela den nya skivan "Rural" rakt igenom och i den ordning som låtarna skall ligga på skivan. Skivan mastras just nu och förhoppningsvis finns den ute i November.

Dom inleder med två otroligt doomiga, dystopiska, disharmoniska låtar för att i den tredje bjuda på helt sjuk jazz/progg/death. Hela tiden tänker jag på hur dom trots allt ljud lyckas få fram alla grejer, de ljusa gitarrslingorna, basen och sången och de massiva trummorna. (får väl även ge ljudteknikern en eloge) Moloken gör det inte lätt för sig, riffen och låtarna är långa och ofta disharmoniska och ibland nästan sökt krångliga, men jag älskar det. Den nya skivan kommer förmodligen inte att sälja flera tusen skivor till folk som gillar Dead by april eller Takida och sån hårdrock helt utan tuggmotstånd, men gillar man Neurosis och även kan tänka sig att lyssna på skruvad proggresiv rock så finns här mycket lovande. Allra bäst är Moloken när de använder de ljusa monotona gitarrslingorna för att sakta men säkert bygga upp en episk ljudvägg. När sedan båd Nicke och Koffe skriker så är det sinnessjukt hårt. Bland de nya låtarna bjuds vi även på en snabb låt! Dubbla kaggar och riktigt grindande, det kan behövas som en liten väckarklocka i mitten. Ser verkligen fram mot den nya skivan. Jag antar att det är precis som med den förra att det kommer att ta några lyssningar innan man har fattat hur allt skall vara, men då räcker å andra sidan nöjet så mycket längre!

/Krister

Soundtrack: Winterkälte - Global Warming



tisdag 30 augusti 2011

Das Ich har dykt upp igen.

Här kan man läsa om att Das Ich i alla fall har dykt upp, men riktigt vad som hände får vi inte veta än. Fortsättning följer.

/Krister

måndag 29 augusti 2011

Moloken bjuder på nytt material!


Nu på onsdag, den 31/8:e spelar Moloken på Verket. Enligt Christoffer så blir det bara material från den nya skivan som snart släpps. (förhoppningsvis under hösten)
Spelar gör även Plector.
Jag tänker försöka ta mig dit och kanske slänga med en vinylback med lite blandat smått och gott.
/Krister



söndag 28 augusti 2011

Kammarheit på Sunset park festival

Kammarheit

Det är ingen lätt uppgift som Kammarheit har, att framföra dark ambient musik utomhus på en scen i en park. Även om en del av människorna som är i parken är någorlunda medvetna om musik så är ändå dark ambient en så pass smal musik och som kräver så mycket av sina lyssnare att det lätt blir för svårt. Men för oss som vill och förstår så är det en riktigt bra spelning vi får bevittna. Från början är det lite låg volym och överröstas nästan av alla som pratar (en del förstår säkert inte ens att det har börjat) men efterhand som "pratarna" droppar av och volymen höjs så blir det mer och mer att sjunka in i. Förutom en dator och lite effektboxar så har han även en cymbal och stråke, samt en liten metallkopp och någon sorts borste som han gör ljud med. Allt sånt hjälper ju till att liva upp det hela, ofta kan ambient konserter bli tråkiga när det bara är en kille som gömmer sig bakom en laptop, men här får man se hur han framställer vissa ljud, för att sedan förvränga dem och väva in dem i den kompakta mörka ljudväven. Med den lilla metallskålen gör han både skrapande ljud och klockliknande klämtanden sm passar perfekt in i ljudbilden. Det enda minuset är att de två stora Tv-skärmarna med backdrop-bilder är för små, skulle nog behövas en videokanon på duk om bilderna skall ge den effekt som det är tänkt. Men det är småsaker, så inte så mycket gnäll om det. Vi som gillar sånt här är ju verkligen svältfödda på liveakter inom genren, särskilt sen Moonshake-Anders flyttade. För Kammarheit var det 6-år sen han spelade i Sverige sist.




Kammarheit var det enda jag hörde, såg en låt med Waves under water, men det var inget för mig så jag gick en sväng och kom tillbaks när Das Ich skulle spela enligt schemat. Men istället möttes vi av det mystiska beskedet att ingen visste vart dom var, dom hade lämnat sin hemstad i tyskland på fredag, och sen dess hade ingen haft kontakt med dom. Sunset arrangörerna hade försökt ringa dom, kontaktat deras skivbolag, pratat med ambassad och polis, men inga spår. Jag tittade en stund på Jamo Jamo art ssom spelade på afrikanska trummor och några killar och tjejer gjorde eldkonster till, rätt kul att titta på. Men kvällens stora samtalsämne var naturligtvis vad som hade hänt med Das Ich? Har någon hört nåt mer nu, så nämn det gärna i en kommentar. På det stora hela är Sunset Park en trevlig festival som har förstått det här med att det är viktigt med kringarrangemangen, det finns både konst, second hand prylar osv att kolla på och shoppa, samt ett mattält (som Big Family Cruisers stod för) Senare under kvällen skulle även hypade umeåbandet Zonaria spela, men då hade jag redan åkt hem.

/Krister