Årets bästa skivor 2014 Plats 11-15

11. Pig Eyes - s/t

Även det här året fick man höra något som lät lite nytt, visserligen med gamla byggstenar, som kraut, doomrock mm, men just den här blandningen har jag inte hört tidigare. Riktigt trevligt.

12. Wovenhand - Refractory obdurate  (deathwish)

Wovenhand fortsätter att göra lite tyngre dyster apokalyptisk rock, gillar den här mer än förra skivan, inte samma wowkänsla som första gången man hörde honom sjunga, men det är fortfarande väldigt mycket bättre än mycket annat som släpps.

13. Thurston Moore - the best day

Inget särskilt nytt här, men det låter som det bästa från Sonic Youth runt Sonic nurse och Murray Street, och något nytt sådant kände jag att jag behövde. Mycket trevligt! Det här är hästlängder bättre än hans akustiska skivor.

14. Killers walk among us - s/t (a tenderversion recordings)

Storslagen episk post-rock i samma skola som Mogwai eller Sigúr Ros, inte här är det särskilt nyskapande, men vad gör det? Det är precis så här man vill att det skall låta, när man är sugen på den här typen av musik.

15. Råd Kjetil Senza Testa - The turing test (funeral fog records cassette)

RKST fortsätter att utforska de elektroniska inslagen, syntharna men även mer industriella skrapande ljud mm har smugit sig in i musiken, inte mig emot. Den här kassetten innehåller två långa låtar som aldrig släpper greppet om dig.

MBV i lurarna!

Håller på att försöka bilda mig en tillräckligt konkret bild av nya My Bloody Valentine för att kunna skriva en recension. Det är ju väldigt stort bara att det äntligen har kommit nytt material från dessa shoegazemästare.

Recension kommer snart.

För övrigt så borde jag redan ha skrivit om den fantastiska nyheten som stod att läsa i VK förra veckan, nämligen att Thurston Moore är bokad till U & U festivalen som skall hållas i Umeå under 2014.

Mer info kommer om det också.

På tisdag skall jag på skräckteater med musik av Råd Kjetil Senza Testa, skall bli väldigt intressant.

Berättar väl lite om det också.

Hörs/Krister

Mer bra skivor från 2011

Här kan du se min årsbästalista för 2011. Det är ju alltid svårt att göra en komplett lista, dels glömmer man att en del skivor kom just under det året och en del har man helt enkelt inte hunnit med att lyssna på. Så här kommer ett urval av bra skivor som kom under 2011 och som nog skulle ha varit med och slagits om platserna på listan om jag bara hade hunnit höra dem innan jag gjorde listan.

Några tips till alltså. Kan ju börja med att nämna de som jag redan hade med i utgallringen men som fick nöja sig med att hamna just utanför listan.
- Explosions in the sky - Take care, take care, take care. Bra skiva med väldigt fint och påkostat omslag, men den hade inte riktigt det lilla extra som behövdes, jag lyssnar hellre på bandets två första skivor.

- Deportees - Islands and Shores Även det här är en bra skiva och det är ett mycket bra liveband, men bitvis tycker jag att den här skivan är alldeles för mesig, jag kan ha fel, men ibland kändes det nästan som att det var 80-tal och man lyssnade på Wham, nej då lyssnar jag mycket hellre på förra skivan. (men måste ge den nya några fler chanser och se om Whamkänslan försvinner:-)

Bon Iver - s/t Lite samma problem som deportees, det är väldigt bra ibland, gillar de mer folkinspirerade låtarna, men ibland är det för slimmat, välproducerat och mesigt för att jag riktigt skall kunna tycka att det är bra, det är inte så att jag är tvungen att stänga av, men det är tillräckligt för att det skulle hamna utanför 20 topp på listan.

Det var dom jag hade med då, nu kommer de jag inte hade hunnit höra. Ids inte spekulera vart på listan dessa skulle ha hamnat, men är ganska säker på att en del av dem hade klämt in sig ganska långt upp.



Kurt Vile - Smoke Ring For My Halo
Precis sånt som jag gillar, lite lo-fi, inte så slickt, en del som J Mascis, Smog osv. Kommer garanterat att spelas flera varv här hemma, får även ta mig tid att lyssna på hans tidigare alster.




Fleet Foxes - Helplessness blues
Behöver väl knappt någon presentation. Ganska ofta funkar jag så att om det skrivs för mycket om ett band, då orkar jag inte lyssna på dom, det blir liksom för mycket hype, sen brukar det ändå ofta visa sig, när jag till slut lyssnar, att det fanns en bra anledning till att det skrevs så mycket. Exakt så var det med den här skivan, var så less på att det skrevs om den i varenda tidning, så jag gav den aldrig en chans, men nu är jag också fast.



Kate Bush - 50 Words for snow
Förstod att det skulle vara bra, men hann aldrig höra den under 2011, men nu har jag lyssnat, riktigt bra egensinnig skiva och med en låt som troligtvis var bästa låt överhuvudtaget 2011, nämligen "Snowed in at Wheeler Street" (där Elton John gästsjunger.)



Ulaan Khol - La Catacomb
Årets mest udda release, tänk att 2011 släppa en kassett! (det medföljer visserligen en nedladdningskupong, men ändå!) Stephen R. Smith fanns med på min lista med en vinyl ep i eget namn, Ulaan Khol är ett annat av hans projekt. Det är egentligen ingen enorm skillnad i sound mellan de olika banden, alla rör sig i gitarrdrone/ambient-markerna



Skraeckoedlan - Äppelträdet
Generellt hade jag ganska mycket svenskt på min lista, vilket är lite ovanligt, men det kom mycket bra (precis som det ser ut att göra 2012) Det här bandet snubblade jag över på spotify, minns faktiskt inte hur, men det är något så udda som stonerrock på svenska (en del låtar är på engelska) Tänk er Kyuss fast med svenska flummiga texter, vinyl är beställd!



Thurston Moore - Demolished Thoughts
Det här var också en sån skiva som jag visste att jag skulle gilla. Sonic Youth är ju och har länge varit ett av mina absoluta favoritband och det är ingen hemlighet att Thurston sjunger bra och gör bra låtar. Sen har jag nog inte hört något så här avskalat tidigare, men jag gillar det skarpt!



Samling - När mullret dövar våra öron blir vi rädda
Mer svenskt! 70-talet är tillbaks igen och det är inne att sjunga på svenska. Samling låter ganska mycket som dungen, eller om du flyttar dig till 70-talet så låter det som James och Karin eller Mikael Ramel, men med lite uppblandning av den numera så hypade folkrocken (a la fleet foxes) Men jag tycker att det är helt makalöst skönt!

Men hur blir det då med Sonic Youth?

Thurston Moore och Kim Gordon skiljer sig efter 27 års äktenskap. Tråkigt som det ju alltid är med skilsmässor, eftersom jag inte känner dom personligen så struntar jag i att spekulera om varför och allt sånt, det som jag däremot är intresserad av är Sonic Youth´s framtid. Enligt skivbolaget Matador så kommer bandet att genomföra sin turne i sydamerika nu i november, därefter står det att "plans beyond the tour are uncertain" Så det kan alltså innebära att när dom spelar i Sao Paulo i Brasilien den 14:e november så kan det vara den sista spelningen, men det är som sagt osäkert.

Skulle det vara så får man väl vara glad att man har fått se dom live två gånger i alla fall, samt vara glad åt alla fantastiska skivor som har kommit genom åren. Det finns så mycket bra att minnas, på senare år så har Sonic Nurse och Murray Street varit två oslagbara album, tidigare så finns ju odödliga klassiker som Goo, Daydream Nation, Dirty och Experimental Jet set... , och från "indietiden" så älskar jag både Evol och Sister. Dessutom har dom ju släppt massa annat mer eller mindre konstigt, de tre första SYR-skivorna går inte heller av för hackor.
Tröstande är väl i alla fall att ingen av dom lär sluta göra musik även om dom inte gör det tillsammans, dom är ju inblandade i rätt många olika projekt.

"Hug me I´m Dirty"

/Krister

Soundtrack: Sonic Youth - 100%