Då var det här året slut...

...eller inte riktigt, men i alla fall så har årets båda skivmässor gått av stapeln. Vårmässan var bland de sämsta någonsin, men dagens mässa var riktigt bra, både försäljningsmässigt och köpmässigt.
Jag fick i alla fall tag i ett ex av Abandons trippelvinyl, har dock inte kollat om fler ex finns att köpa in till distrot, men med tanke på att den bara är tryckt i 275 ex, så lär den ta slut snabbt. Så jag får väl ta tag i det. Mest vinyl blev det, men även lite cd, fördelen med cd är ju att eftersom ingen vill ha dom nu så är dom ofta rätt billiga. Jag föredrar vinyl men har inga problem med cd heller, mycket hellre det än mp3. Köpte bl.a. en tidig live med sonic youth, förmodligen en rätt kaosartad upplevelse, har inte lyssnat än.
För er som har tänkt beställa något från mitt distro så får ni vara beredda på att en del saker har tagit slut, men det lär ta några dagar innan jag får tid att kolla igenom och plocka bort sånt som är slutsålt.

Trött, stirrig men nöjd!
/Krister

Soundtrack: Vic Chesnutt - West of Rome (cd inköpt idag för 20 kr)

Hårda nyheter!

Abandon - the dead end finns nu på vinyl (3lp) Här finns min recension på skivan. Den har funnits på dubbel-cd (finns bl.a. att köpa av mig) ett bra tag nu, men det känns som en sån skiva som man bör ha på vinyl också. Vet inte om jag får tag i vinylen, men skall kolla upp det, annars får ni kolla med Black star foundation.

Kvällens andra hårda nyhet är Soldier One som under tre månader i rad släpper en digital ep den 11:e varje månad (11/8, 11/9, 11/10 för att sedan 11/11 släppa skivan i fysiskt format) (och med releasedatumet 11 11 11) Sånt här gillar ju jag förstås. Varför göra nåt enkelt när man kan krångla till det? Det skall krävas lite ansträngning och vara lite pretto! Annars blir det bara Erik Saade av allt till slut. Soldier One kan väl enklast beskrivas som en mix av commodore 64 musik och grind core. En stor dos the Locust, men mer tv-spel. Rekommederas! och ge inte upp på en gång, när man har kommit över första chocken så är det mer än bara humoristiskt, det är bra!

Abandon - the dead end

Den här dubbelcd´n innehåller så kompakt mörker så det är svårt att föreställa sig. Det här bandet får Neurosis att framstå som skämtande muntergökar. 105 minuter med vackert malande mörker. Jag vet inte riktigt hur det går till att skapa ett så domedagsljudande sound, men mycket orgel, (tramporgel?) nerstämda instrument och en sångare som verkligen låter helt desperat. Sångaren dog tydligen av en överdos i december 2008 och den här skivan släpptes efter hans död, som en hyllning till honom. Den här skivan är nog inget som vem som helst pallar att ta sig igenom, låtar på uppemot 18 minuter och långa malande doomriff med blytunga nattsvarta orgelmattor, men för oss som gillar sjukt mörk och skruvad musik så är det här en riktig pärla. Jag har två ex till salu om nån är sugen. 160 kr kostar dom (dubbel-cd)

/Krister (som precis har lättat upp musiken lite och lyssnar på Monster Magnet)