counter

tisdag 11 januari 2011

Stress?

Har nu gått snart en vecka sen mitt förra inlägg. Enligt många bloggexperter så är det rena rama döden för en blogg. Må så vara, men har man jobb, barn, villa, några meter snö och dessutom en tokförkyld sambo, så är det inte helt tvärenkelt att hinna med att skriva nåt. Dessutom la jag ner så mycket tid på min årsbästalista så jag blev lite övermättad ett tag. Men när min blogg blir lika stor som underbara Clara eller blondinbella och sånna, så att jag också kan leva på enbart bloggandet, då lovar jag att det skall bli minst tre inlägg om dagen!

Ibland är det dessutom så skönt att lyssna på en bra skiva utan att ens tänka på att man skall skriva om den, utan bara lyssna för sakens egen skull. Skrev recensioner för en tidning ett tag, men slutade just av den anledningen. Helt plötsligt kändes det som ett tvång att lyssna på vissa skivor. (även där var det så att jag inte fick betalt, skulle man få det så kanske tvånget inte skulle vara så svårt att stå ut med)
Nog sagt om det nu, hoppas fortfarande att Umeå open skall släppa lite mer artister och nåt som jag vill se, (drömmen om Mogwai är nog däremot krossad, en snabb titt på deras egen hemsida dödade allt hopp, spelningar i andra städer varenda dag i närheten av Umeå open)

Lillebror sticker till Paris nästa helg för att se Godspeed You Black Emperor!, inte alls dumt. Jag såg dom i Göteborg 2001(eller kanske 2002, minns inte helt säkert) och det är fortfarande en av mina bästa spelningar. Jag har i alla fall köpt biljett till det här, skall bli spännande.

Nej nu är det dags att ta hand om disken som fick ligga medan jag spelade Wii med 4-åringen.


/Krister


Soundtrack: As I Lay Dying - A Long March

måndag 27 september 2010

A metal heart is hard to tear apart!

Så stod det på en Hammerfall tröja som jag såg för nåt år sen, Hammerfall ger jag inte mycket för, men jag har upptäckt att mitt eget "metal heart" har blivit mer och mer aktivt igen. Från 13-19 års ålder ungefär så var det bara hårdrock i olika former som lyssnades på och allt annat ansågs vara skräp. Men sedan (oftast via olika metalband)blev det att man breddade sig lite och tog in en del nya influenser. Runt 93/94 nån gång så trodde jag nästan att jag hade slutat lyssna på hårdrock överhuvudtaget. Det var rätt mycket punk och hardcore och övergick sedan i indierock och emorock för att sedan gå vidare till än softare prylar, med singer/songwriters och slow core. Visst har ändå hårdrocken funnits där i bakgrunden, men mest de gamla godingarna. Men nu på senare år har det blivit mer och mer och faktiskt inte bara gammal hårdrock som jag lyssnade på som tonåring. Just nu är jag barnsligt förtjust i den sortens hårdrock som har fått den trevliga förkortningen NWOAHM (Nev wave of American Heavy Metal) Naturligtvis refererar det till NWOBHM (New wave of British Heavy Metal) som var de tidiga åttitalsbanden (Iron Maiden, Judas Priest, Saxon osv) Men NWOAHM är betydligt hårdare, mycket influenser från teknisk death metal, metalcore osv, men ändå med melodiösa refränger. Jag förstår till fullo att de som är "true" death och blackälskare kan ha svårt för det, men för mig som inte bryr mig så mycket om stilar, image osv, så är det fantastiskt att på samma skiva få totalt maniacrens, skön poprefräng och dansanta breakdownpartier. Vill du ha ett exempel, lyssna på As I Lay Dying här.
Andra band som snurrat ganska flitigt i min spelare i år är August Burns Red, Lamb of God, White Chapel, the Devil wears Prada och Black Dahlia Murder sen är det säkert nåt mer som jag inte kommer på pecis nu.

Jag skulle definitivt inte kalla mig själv för en "äkta hårdrockare" för det är jag inte, jag lyssnar på allt som jag tycker är bra och intressant och det är inom vilken genre som helst. Men jag har nog ett "metal heart" där inne (till vänster)

/Krister

(Hade tänkt skriva ett inlägg om SD och vad det beror på att invandrarna har blivit syndabock, men det finns ju andra som skriver bättre och när det dessutom redan är gjort så är det lika bra att bara länka. Så ni som vill läsa, gå in här (ETC, nästan alltid ett ljus i ett kompakt blått mediamörker!)

onsdag 15 september 2010

Moloken på turne

Moloken är ute på turne i nästan två veckor, Sverige, Norge och Finland.
Så alla som inte har köpt Our Astral Circle på vinyl, passa på när dom besöker din hemstad.
här spelar dom

Imorgon blir det sortering och prismärkning av vinyl inför skivmässan, Kapten har dessutom skaffat en bunt 7" singlar som vi skall kolla igenom, spännande!

Läste om skolvalet på Östra Gymnasiet i Umeå. Verkar som att unga i Umeå fortfarande är någorlunda vettiga. Storslam för rödgröna och låg procentsats för SD
läs här

Mitt musiklyssnande är hyfsat delat, nyss As I Lay Dying, nu Sophie Zelmani.


/Krister