Kvartalsrapport nr 4 och årsrapport

Det här är den enklaste av listorna. Min last.fm statistik. Det är inte så mycket att säga om. Det man bör förklara är ju att eftersom vinylskivorna inte är med i last.fm statistiken (och inte heller cd-skivor som jag har lyssnat på t.ex. i bilen) så är ju inte den hela sanningen. Av de skivorna som jag kommer att presentera på min årsbästalista imrogon så är mer än hälften på vinyl, så den här statistiken är sann, men inte hela sanningen. (som så mycket annan statistik som publiceras och som påverkar våra liv i betydligt större utsträckning än vad mina musiklyssningsvanor gör)

Först, listorna för det fjärde kvartalet.

1. Einstürzende Neubauten 197 spelade låtar
2. Beck 179 spelade låtar
3. Junip 119 spelade låtar
4. R.E.M. 112 spelade låtar
5. Songs:Ohia 96 spelade låtar
6. Flesh Quartet 94 spelade låtar
6. The Tallest man on Earth 94 spelade låtar
8. Kyuss 89 spelade låtar
8. As I Lay Dying 89 spelade låtar
10. Pixies 78 spelade låtar

Skall man kommentera något runt den här listan, så kan jag ju säga att Neubauten var ganska väntat eftersom jag lyssnade rätt mycket på dom innan jag åkte ner och såg dom i Stockholm i november. Tallest man on earth var nån sorts nyupptäckt kärlek (som fortfarande håller i sig)
Beck, R.E.M., flesh quartet, pixies och kyuss beror nog till stor del på lyckade loppisrundor i höst, med rätt mycket billiga 90-tals cd´s. Songs:ohia är ett band som alltid ligger mig varmt om hjärtat (eller överhuvudtaget allt som Jason Molina gör)

För hela året ser listan ut så här

1. Einstürzende Neubauten 301 spelade låtar
2. Beck 230 spelade låtar
3. The Beatles 199 spelade låtar
4. R.E.M. 176 spelade låtar
5. As I Lay Dying 158 spelade låtar
6. Magnolia Electric Co 153 spelade låtar
7. Godflesh 145 spelade låtar
8. Johnny Cash 139 spelade låtar
9. Final 127 spelade låtar
10.Songs:Ohia 124 spelade låtar

Kommentarerna från kvartalsrapporten stämmer väl rätt bra. Beatles höll sig kvar i toppen ett år till, Godflesh och Final fick stå för industridelen, och Jason Molina skulle ha hamnat på plats 2 om han inte hade bytt namn från Songs:Ohia till Magnolia Electric Co.

Nu säger jag gott nytt år och fortsätter en timme till eller två med att slita med årsbästalistan. Den kommer imorgon. (men det blir fler än 10 skivor den här gången)

Ses nästa år

/Krister

Årets bästa konserter

Jag börjar med den här listan, den är lite enklare än skivlistan, dels för att jag inte har varit på lika många konserter och dessutom har en del stuckit ut mer och fastnat starkare i minnet än vad skivorna har gjort, man har så att säga upplevt dem med hela kroppen.

Här följer 2010 års bästa konserter enligt mig.

1. Einstürzende Neubauten på Cirkus i Stockholm (November)
Den här konserten liknade ingen annan, varken visuellt eller ljudmässigt. Massor av bra musik skapad med udda prylar. Definitivt en av mina livehöjdpunkter.

2 Mono på Umeå Open (Mars)
Det var länge sedan jag blev så glad som när jag läste att Mono skulle spela på Umeå Open, höga förväntningar kan ju verkligen döda en konsert, men Mono uppfyllde alla! Magiskt gitarrmangel!

3. Totalt Jävla Mörker på Umeå Open (Mars)
Bandets sista spelning och dom gjorde verkligen av med all energi som fanns kvar. Totalt sinnessjukt stenhårt tajt döds/grindrens

4. Loney, Dear och Ståhls Trio Umeå Jazzfestival (Oktober)
Loney, Dear har alltd varit bra live men här var det ändå något helt nytt. Tillsaammans med en jazztrio (vibraphone, ståbas och trummor) så fick låtarna nya och ganska experimentella upplägg, riktigt kul var det.

5. Freddie Wadling M.A.D.E. Umeå (Maj)
Jag hade inte lyssnat särskilt mycket på honom innan det här, men tänkte att det kan vara kul att se. Det var riktigt grymt, både fantastiska insatser av hans muisker men framförallt så var han en varm och rolig person och som gjorde alla låtar till sina egna

6. Retribution Gospel Choir Umeå Open (Mars)
Hade aldrig hört dom innan, men jag har hört allt som Alan Sparhawk har gjort med LOW. Det här visade sig vara ungefär som LOW fast lite snabbare, hårdare och med långa instruemntala slut på låtarna. Stoooort leende på läpparna hela tiden!

7. Efterklang Strand i Stockholm (April)
Danskarna gjorde en riktigt bra spelning och trots att det mest var nytt material så var det verkligen värt varenda öre. Den ganska snälla popkänslan från nya skivan hade en hellt annan tyngd live och deras sånginsatser var helt fantastiska.

8. Thåström M.A.D.E. Umeå (Maj)
Han är ju aldrig dålig, det som imponerade mest på mig var att trots att det bara var ca 7 månader sedan jag hade sett honom så körde han en helt ny setlist och ny backdrop och allt.

9. August Burns Red House of Metal (Februari)
Ett av de bättre banden i NWOAHMgenren gästade stan och bjöd på breakdownpartier, melodiösa refrenger och gitarrslingor i överflöd, allt i sjukt tempo och med energi nog för att stänga ner några kärnkraftverk.

10. Moloken på Scharinska (Februari)
Norrland is doomed, kallades det och Kongh och Moloken skulle fördöma oss, men Kongh lyckades inte skrämma någon, däremot så överraskade Moloken och bjöd på en helt makalös spelning, visserligen brukar dom vara bra live, men den här kvällen hade dom en gnista som jag aldrig hade sett.

Mer utförliga recensioner av alla dessa finns att läsa på bloggen.

Bubblare, som var nära att komma med på listan: Carla Bozulich (M.A.D.E. Maj), Anna von Hausswolff (M.A.D.E. Maj), Köld och Smärta (Stallet Juli)

Nästa lista blir kvartalsrapporten samt årsstatistik för last.fm, sedan skall de tio bästa albumen presenteras. Har 24 stycken som jag nu försöker avgöra vilka som är för bra för att ta bort och om det finns några som är så pass ointressanta så att de går plocka bort.

/Krister

Håll ut!

Jag jobbar på mina årsbästalistor. Tanken är att de skall publiceras ganska nära nyårsafton, kan inte svära på att det blir före, kan även bli en eler två dagar in på det nya året.

/Krister

God Jul

Passar på att önska alla en god jul. Skall försöka färdigställa nån sorts årsbästalistor innan nyår. Började året så duktigt och skrev upp både skivor och konserter, sen i somras kraschade datorn och alla anteckningar försvann. Men en del har jag ju skrivit om på bloggen, så jag får väl gå igenom det och sen börja den vanliga "kolla årtalet på skivorhetsen" som är nästan lika utbredd som julklappshetsen. Få se kom den 2009 eller 2010? osv

Nä dags för lite hemkokt kola, vi hörs
/Krister

Synthare mot hårdrockare

Igår när jag åkte till replokalen så lyssnade jag på p3, vet inte vad det var för program men i alla fall så var det Lisa Miskovsky som skulle spela låtar och berätta om sina musikaliska förebilder. Vet att hon brukar tala gott om hårdrock, men visste inte att hon gillade så hård rock ändå. Först ut var Angel of death med Slayer, så jag var ju tvungen att fortsätta lyssna. Låt nummer två blev Shake the disease av depeche mode. Hon berättade om hur hon som tonåring var hårdrockare men lyssnade i smyg på synth när hon var hemma. Helt plötsligt kände jag att vi hade nåt gemensamt. Det var precis samma för mig. Officiellt var jag hårdrockare, lyssnade på Iron Maiden, Metallica, Accept osv, (men det var inget som märktes på mig, fick inte ha långt hår för mamma och pappa och frågade aldrig ens om en jeansjacka med tygmärken :-) Hursomhelst så hade jag en kompis vars äldre bror lyssnade mycket på synth så det blev en del depeche mode, new order och nåt skumt japanskt som hette Koto (tror i alla fall att de var japaner) Så här nu i vuxen ålder så är det väl rätt skönt. Jag är inte hårdrockare i den bemärkelsen att jag bara lyssnar på "true metal"

Jag lyssnar på allt jag tycker är bra, oavsett genre. Men det skall erkännas att det mesta har ändå utgått från hårdrocken. Punk kom jag in på via en del thrashband, industri kom jag in på mest via alla coola intron som deathmetalbanden hade, klassisk musik började man ju lyssna på för att höra vart Yngvie och alla andra gitarrhjältar hade hämtat sin inspiration ifrån. Så man kan väl säga att även om jag inte är hårdrockare så har hårdrocken en stor plats i mitt liv och har påverkat mycket av min musikaliska resa.

/Krister

Soundtrack: Entombed - Inferno

Musiken, räddaren i nöden! Part 2

Barnen håller på att vara så stora att dom har börjat reta varandra och reta upp sig på varandra. Mest är det väl storebror som retar upp sig på att lillsyrran sjunger när vi åker bil. I alla fall skall vi testa nu med att ge barnen varsin mp3 spelare i julklapp, så när man skall åka långt kan de dra på sig var sitt par lurar och lyssna på lite musik eller sagor en stund. Som ansvarstagande pappa håller jag nu på att ladda spelarna med lite bra grejer. Så förutom Pippi, Alfons och Mulle Meck sagoskivor så blir det även lite blandad musik. R.E.M, Isolation years, Hellacopters, Foo Fighters, Metallica, Kristofer Åström, Wannadies, I´m from Barcelona, LOW och kanske nåt mer. Båda barnen är rätt intresserade av att lyssna på musik och de frågar ofta vad olika artister heter. Särkilt sjuåringen har ganska bra koll på en del grejer. Hans absoluta favoritskiva efter kvällssagan är avklarad det är R.E.M - Automatic for the people. Inget dåligt val. Härom kvällen så sa han Åh, den här låten är så bra, jag vill att den skall vara hela tiden, samtidigt som han spelade lite luftgitarr i sängen. (låten var Ignoreland, från tidigare nämnda skiva)

/Krister

Soundtrack: Mark Kozelek "Whats next to the moon"

Efter att Signe hade läst min lista på band, så blev hon inspirerad och gjorde en egen lista. Här kan ni se Signes lista När jag hade läst hennes lista så blev jag inspirerad och fyllde på med massor av band här på min lista. Rätt många konserter har vi sett tillsammans. Är det nån fler som vet att ni har sett konserter med mig, kommentera, även ni som har arrat konserter som jag har varit på, konserter jag har recenserat osv. Kommer ju tyvärr inte på allt på en gång.
Men nu är listan lite längre i alla fall.

/Krister

Konstens födelsedag!

Sveriges radio anordnar party för att fira Art´s birthday och man har lyckats med konststycket att få dit LUSTMORD. 3:e gången i hans snart 30-åriga historia som han spelar live. I Stockholm, på södra teatern, Gratis!!!, Tyvärr är det ju inte gratis att ta sig dit, och med tanke på att jag ganska nyss har varit till huvudstaden för att se Neubauten så blir det nog ingen resa för mig. Tror att p2 sänder konserten live, men det är väl kanske inte riktigt samma sak. Får väl se om det är någon som hittar på nåt på art´s birthday här i umeå nu när Anders har flyttat till Luleå.

En annan typ som jag mer än gärna skulle se live dyker också upp i Stockholm i Januari. Nämligen Steve Reich som spelar på Stockholms konserthus den 26:e Januari.

Nu börjar jag hålla tummarna för att någon av Umeåfestivalerna skall släppa nåt riktigt coolt. Det finns ju både House of Metal, Umeå Open och M.A.D.E. att hoppas på. Den sistnämnda har väl inte börjat släppa något än och de två första har inte gjort några sensationella släpp hittills. Visst, Ghost på HoM kan vara kul och jag är ju ett gammalt Bob Hund fan (bokade till Umeå Open) men inget va dessa är något som får mig att på en gång köpa biljett. Nej, tänk om M.A.D.E. kunde boka Tom Waits, Rhys Chatham eller varför inte LUSTMORD?

/Krister

Ps. Bilden på Brian Williams aka LUSTMORD är lånad från Sveriges Radios Hemsida

Punkig konst på Schmäck

Ikväll var det vernissage för en utställning på Schmäck. Anton Sebbfolk från Obbola ställer ut sina affischer. Tyvärr hade jag inte möjlighet att åka dit ikväll men utställningen pågår ända till 31:a januari så innan dess skall jag ha hunnit dit. Har sett en del av hans affishcer både på riktigt och på nätet. Gillar man serietidnings och skräckfilmsinfluerade affischer så bör man gå dit. Han har bl.a. gjort massor av affischer för What we do is secret i Stockholm, även en mängd punkaffischer för lokala band, men även åt stora band som t.ex. Misfits.

Jag skall definitivt gå dit, gör det du också!

/Krister

The tallest man on earth

Jag har olika perioder i mitt musik-lyssnande och min stora singer/ songwriter-period var nog i början av 2000-talet, då lyssnade jag på alla ledsna pojkar och flickor med gitarr. Tycker fortfarande att mycket av det är bra,men däremot trodde jag att kvoten av sådan musik var uppfylld och har därför inte letat särskilt aktivt. Men för nån vecka sen så tipsade min lillebror om "the tallest man on earth" Det tog ett par dar innan jag lyssnade på debut ep´n och ytterligare ett par dagar innan debuten "Shallow Grave" avhandlades. Första gången var jag på "helt ok" satdiet. Men nästa gång jag lyssnade så var det en riktig aha-upplevelse. Varenda låt satt klockrent. Trots att det är ganska enkelt så är det ruskigt effektivt. Att skriva om den här skivan utan att nämna Dylans tidiga folkperiod skulle vara tjänstefel. Men trots att det inte är något nyskapande så är det helt magiskt. Kan faktiskt inte sätta fingret på vad som gör att det sticker ut. Säregen röst? Visst, men det finns många singer/songwriters som har det. Skicklig musiker? ja, men samma sak där, finns många andra som är skickliga men utan det där lilla extra. Jag kan inte riktigt komma ihåg när jag fick en sån här musikalisk kick senast. En del skivor måste ju liksom lyssnas in för att man skall förstå hur bra det är, men här var det kärlek vid första öronkastet! Jag går omkring och nynnar på låtarna och längtar tills nästa gång jag får möjlighet att lyssna på skivan. Låtar som Honey, won´t you let me in, The gardener och The Blizzard´s never seen the desert sands är helt makalösa låtar. Jag är helt enkelt lite småförälskad!

/Krister

Popstaden Umeå

Umeå har under lång tid varit en bra musikstad och det fortsätter att komma spännande band och artister härifrån. I dagens VK kan man läsa att inte mindre än 4 akter med Umeåanknytning är nominerade till p3 guld. Khoma, Säkert, Trainspotters och Tove Styrke.
Inte för att jag brukar bry mig så mycket om p3 guld, men det är ju ändå kul.
Go Umeå!

/Krister

Julen, julmusiken och jag.

Jag har ganska svårt för julmusiken, mest av allt när det spelas i butiker och allra värst när typ pojkband och popstjärnor har gjort sina julskivor för att tjäna in en extra slant, sånt kan jag bli fysiskt illamående av att tvingas lyssna på. I USA verkar ju den här trenden med att göra julskivor vara än större än här (som det mesta) I alla fall så förekommer det ändå att jag lyssnar på julmusik. I dag hade vi lite julpyssel och fika med några vänner, vid sådana tillfällen bör ju julmusik spelas så jag passade på att ta fram Sufjan Stevens "Songs for Christmas" där han blandar traditionella julsånger (men inte alltid i traditionella versioner) med lite egna julsånger. Det här klarar jag av, hela tiden och tycker dessutom ofta att det är bra. Kommer ihåg när jag precis hade upptäckt Sufjan, för ganska många år sedan, så fick jag en cd-r med Michigan (som vid tillfället inte var släppt än och som bonus på den cd-r skivan var ett gäng av jullåtarna med,) det här var mitt i sommaren och jag la skivan i spelaren och mig själv i soffan, lyssnade och njöt och somnade till slut, Michiganskivan tog slut och halvgalna jullåtar tog vid, helt plötsligt ringde det på dörren. Yrvaken och vimsig flög jag upp, utan att skruva ner volymen ens, så där stod jag i juli med Hark the herald angel.... på full volym. Undrar vad postkillen som ringde på tänkte om mig?

Annars har jag och sambon en julskiva (egentligen är det en tradition som hon har med sig från ett kollektiv hon bodde i för länge sen) som inte har något alls med julen att göra, möjligen färgen på omslaget då. Nämligen the Clash - Cut the crap och särskilt låten "this is England"

Mycket mer jul än så blir det inte, eller?

/Krister

Soundtrack - Nicolai Dunger - Soul Rush

Smalt vs brett? Upplysning vs fördumning?

I dagens VK ( i alla fall pappersupplagan, lyckas inte hitta det på nätet) skriver Andreas Terner om att vi inte skall klaga på bokningarna till Umeå Open. För att överleva som festival måste man satsa brett och på det folk vill ha, säger han. Jag kan väl till viss del hålla med och nu är inte bokningarna som har gjort hittills något jag varken klagar på eller jublar åt (fast lite jubel åt bob hund), men däremot är jag väldigt rädd för att det är ett resonemang som sprider sig mer och mer.

Sverigedemokrater, kristdemokrater (verklighetens folk?) och moderater jobbar ju alla aktivt för att kultur i olika former inte skall få del av skattepengar utan bara kultur som kan klara sig på sina egna intäkter skall få förekomma. Nu tror inte jag att det är det Terner är ute efter, utan han är nog mest ute efter att få ha kvar Umeå Open och det vill jag också ha, men jag hoppas innerligt att alla som jobbar med festivalen inte enbart tänker på vilka som drar publik osv utan att det får fortsätta att vara en festival där även ganska smala och okända band kan få spela inför en musikintresserad publik. (faktiskt ganska stor skillnad på Umeå Openpublik och valfri utomhusfestivalpublik, där ibland långt över hälften är på plats mer för att festa)

Samma dag som Terners inlägg läser jag vidare i Roy Anderssons bok "Vår tids rädsla för allvar". Vill bara bjuda på några citat för att ni skall få en hum om vad det handlar om.

"Det behövs inga nazistiska stormtrupper för att rensa ut obehagliga sanningar i dagens mediavärld. Det sköter "Marknaden" i hög grad om. I kampen om de höga publiksiffrorna frodas de krafter som främjar utrensning av allvar, eftertanke, fördjupning, historiska erfarenheter som smärtar, konsekvens, noggrannhet, tålamod, d v s möjligheter att dra slutsatser av de kunskaper som finns."

Måste få bjuda på ett citat till från samma kapitel:

"Men om de konstnärliga uttrycksmedlen i ökande omfattning hamnar i ett beroendeförhållande till en massmediaindustri, som tar som sin viktigaste uppgift att nå så höga tittarsiffror som möjligt, vilket medför att tvingas behaga och bekräfta vad alla vill höra och att stå i flosklens tjänst, förstår vi att det rådande värdenormerna snarare kommer att bekräftas än att omprövas. Detta leder till andlig rundgång i samhället och efter ett antal varv hamnar det i något som liknar förlamningstillstånd. Vad skall man annars kalla det tillstånd som råder nu?"

Det är ord och inga visor!

Med det här vill jag inte klanka ner vare sig på Umeå Open eller Andreas Terner, men jag vill bara uppmärksamma faran i att enbart tänka ekonomiskt. Nu är jag inte särskilt orolig i Umeå Opens fall, trots allt är ingen av bokningarna någon som skulle ha kunnat spela på Rix Fm festival eller nåt sånt (som jag anser vara bekräftelsen på att Roy Anderssons teorier är väldigt nära sanningen)

/Krister

Soundtrack: Woody Guthrie

Mer skivor i Umeå

Det händer en hel del kul i Umeå nu om man är musiknörd.
Tidigare i år så har High Flying records öppnat vid järnvägstorget, för ett parveckor sedan öppnade record freaks på grubbe och imorgon öpnnar Magnus från No Method records en butik med ny och gammal vinyl, t-shirts mm. En del skivor från mitt distro finns på plats och naturligtvis mina egna vinylsläpp (Isolation years och Moloken)
Butiken ligger precis bredvid Mekka, inne på gården där galleri Skorpinjon också ligger.
Invigning imorgon med livemusik och smygsläpp av Simian Ghost debutalbum.

Nu har både Umeå Open och House Of Metal börjat släppa artister, visst är det en del intressant, men än har det inte dykt upp något som gör att man bara måste skaffa biljett omgående.

/Krister

Band och artister jag har sett live

Jag är en musiknörd, ingen tvekan, bara att erkänna. Jag älskar alla möjliga sorters listor, bästa skivor, bästa konserter osv.
Här kan du läsa en lista på alla band och artister jag har sett live. (ok, naturligtvis så kan den här listan inte bli komplett, men jag har skrivit dit en hel massa, får väl komplettera efterhand när man kommer på fler, eller får möjlighet att se fler)

Fler listor kommer, nu när vi närmar oss lutet av året, var så säker!

Soundtrack: Earth 2

Kill´em all

Tänkte skriva nåt vettigt, eller läsvärt men är inte på humör så jag lyssnar på Kill´em all av Metallica istället. Rätt skönt
Gonatt!
/Krister

Life of Brian

Brian Eno - Small craft on a milk sea
Brian McBride - The Effective disconnect


Två män vid namn Brian har släppt nya skivor och båda dessa män har gjort så mycket intressant tidigare så man är ju tvungen att kolla upp dessa nya släpp. Börjar med den äldre, Brian Eno, ( Han har släppt hur mycket som helst och i massor av konstellattioner. Han räknas väl som en av ambientmusikens grundare. I alla fall var det hans Ambient Music skivor som gjorde begreppet känt för gemene man. Men han har även svävat ut i rätt konstig skruvad pop och kraut mm,mm. Nå hur låter Eno 2010? Till en början så tänker jag att det här är nog en ny ambientplatta, för det börjar väldigt lugnt, lite vackert pianoplinkande. Men efter några låtar så kommer det även lite skramligare saker. Ett spår låter väldigt mycket Neu! Sedan följer lite låtar som låter som hyfsat modern electronica för att sedan avslutas med skön ambient igen. Jag har inte hört alla hans skivor på 2000-talet, men den här gillar jag verkligen. Skivan är instrumental, vilket jag tycker är ett plus. Visst har Eno gjort fantastiska poplåtar, men det är ändå hans instrumentala musik som jag är mest intresserad av.

Den andre Brian (McBride) är kanske inte lika känd, men säger man att han är ena halvan av Stars Of The Lid, så är det i alla fall en del som vet vad det handlar om. SOTL har under många år gett oss flera timmar av ambient/drone, så tyst, minimalistiskt och stillsamt att det ibland nästan är svårt att uppfatta, (särskilt på "tired sounds of SOTL) Deras musik är som en långsam ström av ljud som flyter ihop i en väv, det känns som att accorden varken har början eller slut.
På soloskivan så är det fortfarande soft ambient, men det känns lite "lättare" som en vän skrev, "om SOTL gör musik för mörka stjärnklara nätter, så är hans soloskiva något för tidiga höstmornar" Det är något ljusare, lite mer positivt, men utan att vara glättigt. Jag som har väntat i år på en ny Stars of the lid skiva känner i alla fall att jag är glad för den här, vill dock fortfarande ha en ny storslagen skiva från huvudbandet. Men den här lär nog vara med på min årsbästalista.


/Krister

Do you dream of noise? nu även i norrbotten!

Nu finns skivor som jag själv har släppt även för norrbottningar som törstar efter oljud. Närmare bestämt i Luleå. Den nygamla butiken Krinolin som numera drivs av före detta umebon och den alternativa musikens försvarare och apostel Anders Lundkvist (och hans sambo Anneli) Om jag har förstått det rätt så är Krinolin en vintagebutik (dvs second hand, men med lite finare grejer) men det skall även bli olika sorters kulturella tillställningar där. Dessutom kommer en del musik att säljas där, mest lokala band och kanske en del annat, i alla fall så finns mina egna skivsläpp där.

Så ni som inte har skaffat Moloken eller Isolation Years på vinyl, eller the magic lantern på cd, skynda er dit! Tror till och med det kan vara så att det var med en grönfärgad Molokenvinyl i paketet, dom är ju förövrigt slutsålda, så skynda er dit och kolla. Adress och öppettider får ni om ni klickar på Krinolinlänken längre upp.

/Krister

Råd Kjetil Senza Testa - Vinliden

Vill bara snabbt tala om att den skivan går att beställa nu (på vinyl) 120 kr + frakt kostar det. Här kan du se vad som fortfarande är ganska nytti distrot och sen är det bara att klicka på de övriga distrokategorierna om du vill kolla upp nåt mer.

/Krister

Soundtrack: Saxon Shore - It doesn´t matter

Ha! Vad var det jag sa!

I mitt förra inlägg skrev jag om att Bob hunds hemliga spelning skulle kunna vara på Umeå Open, och i dagnes VK kan man läsa vad? Jo att Bob hund kommer till Umeå Open. Bob hund och Säkert är de enda släppta artisterna hittills, Säkert! var väl inte så oväntat. Antar väl att jag förr eller senare måste lyssna på henne, har knappt hört henne varken som Säkert! eller som Hello Saferide, men det kanske snart är dags, precis som det kanske är dags att lyssna på Håkan Hellström. Det är ju väldigt många som skriver så mycket positivt om dom hela tiden. Tror dessvärre att det är en av orsakerna till att jag inte riktigt har kommit mig för att lyssna på dom.

Bob hund kan nog bli kul att se live igen, det var ganska många år sen nu. Får bara hoppas att Umeå Open klämmer fram några riktigt intressanta internationella artister i år.

Här följer min önskelista på artister som jag vill se på Umeå Open, en del realistiska, en del inte.

Tom Waits, Motorpsycho, Silverbullit, Ikons, Radiohead, Smog (eller Bill Callahan), Tortoise, a place to bury strangers, final, Nadja, Fear falls burning, Cult of luna, Rickard Jäverling, Sigur ros, Jesu, Jonathan Johansson, Juana Molina för att nämna några.

/Krister

Soundtrack: Ohm - The Black River 7"

Ny musik och gratis musik!

Läste idag att the Radio Dept har en ny ep ute "Never Follow Suit" heter den och innehåller 5 spår. Finns tydligen även på vinyl, det måste jag kolla upp.

Läste även en nyhet som, i alla fall i min värld, fortfarande är en ganska stor händelse. Bob hund spelar in nytt och ger sig ut på turne. Slutet av mars/början av april. Umeå finns inte med på turnelistan, men det finns ett datum där det står "spelning på än så länge hemlig ort" Eftersom det datumet sammanfaller med lördagen på Umeå Open så hoppas ju i alla fall jag att Umeå är den hemliga orten, men det är som sagt bara en egen spekulation utan som helst grund eller källa.

Så avslutar vi med det som var gratis.
Fick ett mail från en kille om att man just nu kunde ladda ner en gratis samling från
Meteor city Gratis är ju gott och särskilt när det dessutom är lagligt. Meteor City håller på med stoner/doom/drone mest, har inte hunnit lyssna på samlingen än, men bara att Farflung är med gör ju att det är värt att lägga några minuter på att dra hem den.

/Krister

(soundtrack till det här inlägget: Austrian Death Machine)

Einstürzende Neubauten på Cirkus

Jag har sett många bra konserter i år, men den här sticker ut från mängden. Det liknar inget annat. Bara att titta på allt dom har på scenen är ett nöje i sig. Förutom bas, gitarr och en synth så är det inga vanliga instrument. Trumsetet är ihopbyggt av diverse stora plåtlådor och något som liknar trummor, men är mycket större. Dessutom har dom gott om percussionprylar. En marimbaliknande grej byggd av avloppsrör i plast, en 200-liters plasttunna som congas, nåt som liknar ett diskställ eller en söndersågad kundvagn, diverse, plåtbitar, järnrör. På en klockliknande pelare hänger en rund skiva med plåtburkar fastsatta, ungefär som siffrorna på en klocka, visaren är nån liten klubba som snurrar runt och slår till burkarna, som ger ifrån sig olika ljud men i en betsämd och återkommande ordning. Man spelar även på något som liknar en turbin eller nåt från en flygplansmotor. Diverse skruvdragare, rakapparater, en dildo, kazoo mm är annat som används. Men trots alla dessa udda saker och allt plåtskrammel så lyckas Neubauten göra rent njutningsbar musik. Visst skramlar dom på och gör oljud i perioder, men dom låter inte bankandet och brusandet ta över, utan de ofta fina melodierna får komma fram. De spelar nästan 2 och 1/2 timme och ändå kände jag att dom hade kunnat fått köra nån låt till. Dom har trots allt en hel del att ösa ur. Finns säkert folk som var där som tyckte att dom borde ha kört mer gammalt material, men jag är nöjd med blandningen. Det fanns med låtar från 80-talet fram till flera låtar från senaste skivan. Jag har inte sett Neubauten tidigare och jag antar att dom med åren har blivit lugnare och mindre kaotiska på scenen, men jag tror att det är ett väldigt bra drag. Skulle dom, nu som män i 50-årsåldern, försöka röja omkring och slå på saker som galningar så antar jag att det mest skulle bli patetiskt, nu gör dom en storslagen konsert och visar att i allt det fula och skeva och mörka så kan det ändå finnas skönhet.

När konserten är slut så har man möjlighet att köpa kvällens konsert på ett USB-minne, ca 15 minuter efter att konserten är avslutad. Snacka om service!

/Krister

Neubauten

Med ett leende från öra till öra skall jag nu lägga mig och sova, men imorgon skall jag försöka få ihop en recension av kvällens konsert på Cirkus.
Gonatt!
/Krister

Utställningar, skivaffärer och bio

Hann med två olika utställningar igår. Först på färgfabriken där vi såg Transition Machine av Robert Henke. Det var helt ok, men beskrivningen av det i annonsen var bättre. Men som sagt ok, massor av dataskärmar upphängda i en stor lokal, fina foton från nedlagda tyska stålverk och brusande industriell ambient på alldeles för låg volym, men ändå, nåt som man inte ser varje dag och det var gratis så det kändes inte bortkastat. På väg därifrån slank vi in på ett betonggalleri. Sen blev det ett stopp på stadsmissionen vid Trekanten, där fyndade jag Bigelfs the madhatter ep (till försäljarens stora förtret, din **vel, hittade du den här? jag som hade en sån bra dag! sa han när jag la fram den på disken :-)


Drog sen vidare till söder och An Ideal for living, spenderade mesta tiden i källaren bland vinylbackarna. Blev en fin Cocteau twins, en dead can dance och en Eno.

Efter middagen så blev det bio. Vi såg Somewhere, Sofia Coppolas nya film, den var kanske inte riktigt lika bra som Lost in Translation, men ändå riktigt bra. Det jag uppskattar är att hon vågar göra långsamma filmer, inte massa hysteriska klipp, utan det får ta den tid det tar. Dessutom så har hon mycket att säga, men utan pekpinnar och plakat. En del saker får liksom bara sjunka in.

Dagens händelser får jag skriva om sen, nu skall vi käka innan vi tar oss bort mot Cirkus för Einstürzende neubauten.

/Krister

Soundtrack för Stockholmsresan

Tjuvstartar redan på morgonen med att åka buss till jobbet. Eftersom jag börjar senare måste jag ta buss via Holmsund och sen gå från stan ut till Teg, men som sagt, med bra musik i lurarna är promenader aldrig nåt problem. Hann med halva Pyramids with Nadja skivan samt de första fem låtarna på Electric Wizard - Dopethrone. Bra start på dagen! Efter jobbet promenerade jag ut till Umeå City Airport, hann med resten av Dopethrone och hann börja med Birchville Cat Motel - Chi Vampire, men fick stänga av ombord på planet, rätt svårt att urskilja vad som var motorljud och vad som var musik :-) Men framme i Stockholm så blev det Chi Vampire på hög volym, sista låten (titelspåret) är bland det grymmaste dronekross man har hört. Komplett med mässande munkröster, ett riktigt fantastiskt dronemästerverk. I Solna centrum byter jag från buss till tunnelbana och byter från Birchville till Pelican "Australasia" måste nog revidera min Pelicanhistoria, har som fått för mig att "the fire in our..." var mästerverket, troligen för att jag hörde den först, men nuförtiden är jag mer inne på att det är Australasia som är den bästa.

Skivan räckte precis in i hallen hos brorsan, så nu har vi käkat pizza och gått igenom halva youtube och spotify.

/Krister
Sountrack till det här inlägget -Fred Åkerström

Vinyl och oljud!

Imorgon efter jobbet sticker jag till Stockholm. Hälsar på lillebror sen skall jag väl kolla om det är nån vinylbutik som är öppen på lördag (röd dag, vet inte hur mycket butiker i Sthlm bryr sig om sånt, förmodligen bryr sig de små och intressanta ställena) Söndag är det dags för Einstürzende Neubauten på Cirkus, skall bli riktigt kul.
Har nån nåt kulturellt eller musikaliskt tips för lördagkväll eller söndag så lämna gärna kommentarer. Museer, utställningar, konserter, vad som helst, bara det är sånt som alla radiorixlyssnare skiter i.

Packar det sista och lyssnar på Kyuss!

Hörs/Krister

Bilsoundtrack del 2

Lovade igår att jag skulle skriva lite mer om tre av skivorna från helgens resa till inlandet.

Börjar med Mago - Definition of raw moments from a different perspective. Det här är min absolut bästa "köra bil på natten" skiva. Så vid ca 22.30 på fredag stoppade jag i den i cd-spelaren. Ren njutning. Jag skulle beskriva det som en mix av post-rock och minimalistisk electronica. Långa ganska hypnotiska låtar som ofta bygger på repetition, men med små förändringar. Det är även väldigt behagliga ljud hela skivan igenom, precis lagom mycket sönderdistat men utan att bli till obehagligt noise. Männen bakom den här skivan har även gjort industri under namn som Azure skies, Sanctum och Parca Pace. Men den här skivan skiljer sig en hel del från dessa akter.
(såg förresten att jag har Magoskivan på rea, har nog bara ett ex kvar, passa på att fynda, riktig kanonskiva)

Skiva nummer två. 16 horsepower En riktig klassiker. David Eugene Edwards är i högform, hans röst (och blick) tränger rakt genom märg och ben. Här är det domedagscountry för hela slanten. Innehåller de odödliga hitarna "Strawfoot" och "Clogger". Har du inte hört 16 horsepower så är nog det här mitt tips till skivan att börja med. För er som mot förmodan inte vet det, så är det här bandet som David Eugene Edwards hade innan han började satsa mer på Wovenhand. (finns också att köpa i mitt distro, nyutgåva med cd en dvdAudioskiva i en snygg dubbeldigipac)

Tredje skivan är från en av vår tids mest mångsidiga musiker. Beck - Sea Change. Hans skivor har varit hip-hop, låtit som kraftwerk, riktig lo-fi och här utforskar han det sena 60-talets singer/songwriters. Vackert, soft och grymt bra, det låter ofta ganksa mycket Nick Drake. För att vara en Beck skiva så är det väldigt avskalat, väldigt smakfullt och inte för mycket nånstans (men inte heller för lite)

/Krister

Bilsoundtrack

Har varit i inlandet några dagar, men är tillbaks nu. En av de viktigare sakerna att förbereda inför en resa med bil är att välja ut vilken musik man skall lyssna på i bilen. Nu är det naturligtvis att soundtracket ser väldigt olika beroende på om man åker själv, med familjen eller med nåt av sina rockband.

Den här gången var det familjen och således ett inte alltför oljudsspäckat program.

The Perishers - From nothing to one

Mago - Definition of raw moments from a different perspective

Sixteen Horsepower - Secret South

Sophie Zelmani - Precious burden

Beck - Sea change

Tom McRae - Just like blood

Skunk Anansie - Post orgasmic chill

Garbage - Version 2.0

Tages - Bästa

3 av skivorna skall jag berätta lite mer om, men nu är det för sent så det får bli imorgon.

/Krister

Soundtrack till det här inlägget: Refused - The shape of punk to come

Loney Dear & Ståhls trio

Hann bara med ett väldigt kort besök på jazzfestivalen, men det var definitivt värt det.

Loney Dear har varit bra alla gånger jag har sett honom, men det här var nog kanske den bästa.
Fantastiskt lekfullt och proffsigt. Jag vet ingen som kan spela så tyst eller så lite och med så mycket inlevelse. De flesta låtarna som framförs är Loney Dears låtar men i lite andra versioner. Låtarna får delvis annan karaktär när kompet består av kontrabas, trummor och vibrafon. På en del låtar soloduellerar Emil med vibrafonisten, både med sång och med piano. Det bjuds även på allsång, vi får sjunga med på flera olika ställen, häftigaste upplevelsen är nästan när hela publiken under en hel låt skall hålla ut på en och samma ton. Starkt att få med hela (den ganska stora) publiken. Emil stoppar i en låt och ber publiken vara tysta, i respekt för de som har betalat och vill höra och det funkade, det blev tyst. Starkt! hatar när man skall lyssna på vacker lågmäld musik och så är det folk som står i publiken och pratar om annat, skall dom göra det får man gå nån annanstans. Det är sällan manser något som lyckas blanda experimentlust med så otroligt mycket känsla och inlevelse och samtidigt helt bedårande popmelodier. Om min lista över årets bästa konserter hade funnits kvar (försvann när datorn kraschade) så skulle den här konserten ligga väldigt långt upp på den och eftersom året närmar sig slutet så måste jag väl börja försöka återskapa den listan igen. Nu får man bara hoppas det kommer nån skiva från den här konstellationen, det skulle behövas.



/Krister

Jazz och pop på samma gång

Jazzfestivalen har kört igång. Men för min del blir det endast en kort visit på fredagkväll. Finns säkert annat som skulle vara intressant också, men jag har inte riktigt kommit till jazzstadiet än. Får räcka med att en sån gammal hårdrockare som jag numer lyssnar på country, singer/songwriters, synth, ambient mm. Jazzen lär väl komma i sinom tid. I alla fall tänkte jag gå och se och höra Loney, Dear och Ståhl trio. Du kan läsa mer om konserten här.

Loney, dear är väl utan alltför mycket konkurrens sveriges bästa poporkester. De halvgalna uptempo åtarna och de otroligt vackra balladerna håller allt en klass en bit över det normala i popsverige. Tänk Sufjan Stevens, Flaming Lips och Iron and Wine i en skön mix. Hur det kommer att låta tillsammans med en jazztrio vet jag inte, men det är just därför man helt enkelt måste dit.

Ses där!

/Krister

Obs! Bilden har jag lånat från Loney, Dears myspacesida

Magnolia Electric Co - Josephine

Jason Molina har varit en trogen följeslagare i många år nu. Först i Songs: Ohia och nu på senare år som Magnolia Electric Co. Hans nasala röst och hans sorgsna sånger är verkligen något som går in på djupet. Har inte riktigt hunnit med allt som denne otroligt produktive man har på gång. Men skivan Josephine, från 2009 har jag hunnit med desto fler gånger. Den är riktigt bra rakt igenom. Skärande vackra melodier, grymt gitarrspel och pedalsteel som går genom märg och ben. Alltihop mixat av Steve Albini, då vet man att det är ett "stort sound" En del belackare skulle säkert kalla det för gubbrock, och det kanske det är, men i så fall är jag en gubbe och är stolt över det. Jason Molina är 2000-talets Neil Young. Skulle jag välja ut några andra skivor med honom som ni bör kolla upp så är mina två hetaste tips: Songs: Ohia - Ghost Tropic och Jason Molina and Pyramid Electric Co. Den här lär hinna snurra några varv till i höstmörkret.

/Krister

Vinylskivans återkomst!

Jag tillhör faktiskt dem som aldrig har gjort mig av med mina vinylskivor, eller slutat köpa dem, men jag har haft perioder då jag har köpt mer cd, men nu är jag definitivt tillbaks på vinylens planhalva.

Som vinylfreak så blir man ju glad när det skrivs om fördelarna med vinyl.

här kan du läsa en intressant artikel som tar upp vinylen återkomst ur flera synvinklar.

Många lyssnar på vinyl för att det är bättre ljud. Antar att man då måste ha bättre utrustning än vad jag har för att kunna avgöra det. men det finns mycket annat som jag håller med om: omslagen är större, ofta finare, det krävs lite ansträngning och därmed blir man mer engagerad. De som vill att det alltid skall vara "lätt att lyssna" är oftast sådana som inte heller lyssnar på musiken, utan bara låter den vara där, utan mening. Hela vårt samhälle bygger ju nu på att allt skall gå så lätt som möjligt, med minsta möjliga motstånd. Allt går så lätt så att vi glömmer bort hur man gör saker på riktigt, allt är fejk. I artikeln står det mycket om vinylskivans (och det analoga ljudets) autencitet, äkthet, jämfört med det digitala som bara är en återskapad kopia.

Vill du ha något äkta? Köp vinyl!! (sedan kan man ju förstås diskutera vad som är bäst för miljön, men just i den här frågan väljer jag faktiskt att blunda och stoppa huvet i sanden oh hoppas på att det snart kommer nån icke oljebaserad "vinyl", dessutom kan man ju köpa second hand, dom är ju redan producerade :-)

Sountrack till det här inlägget: This gift is a curse (på cd!)

Mp3spelarjakt

Undrar om nån som är tekniskt intresserad/kunnig har nåt bra tips på vart man köper en bra mp3 spelare? Vill ha nån med ca 5-6 GB, kall helst kosta under en 1000 lapp. Skrev i mitt förra inlägg om batteriet som behöver laddas orimligt länge och sedan räcker oroligt kort stund. Dessutom glappar den i hörlursuttaget så att man växlar mellan att höra i två, en respektive noll högtalare. Oftast uppmixat med en massa knaster. Idag när jag åkte buss så tog det nästan halva resan innan jag lyckades vrida spelaren i den enda riktning och lutning där man hör i båda lurar och utan knaster. Så innan jag åker till Stockholm om två veckor är mitt mål att jag skall ha en fungerande spelare. Så tips mottages gärna.

/Krister

Soundtrack till det här inlägget: Norma Jean - The Anti Mother

Musiken, räddaren i nöden!

Jag fungerar så att allt som jag tycker är tråkigt att göra står jag ut med bara man har möjlighet att lyssna på musik under tiden. Så när det blev bestämt att jag skulle lämna bilen på en verkstad några kilometer hemifrån så var det egentligen inga problem. (det enda problemet är väl egentligen att räkna ut hur många skivor man går miste om att köpa när man skall betala verkstadskostnaderna) Började bara planera så att mp3 spelaren var laddad och att lurarna var med och allt sånt viktigt. Så när jag strax efter 22.00 igår hade lämnat bilen så väntade 40 minuters promenad i spöregn och rejäl vind (särskilt den biten när jag gick över bron) Men med Juana Molina i lurarna så var jag vid gott mod hela vägen (tills batteriet på min numera urgamla Mp3 spleare dog (ladda 5 timmar så räcker batteriet 35 minuter typ), men då hade jag inte särskilt långt kvar att gå. Jag kan diska, vika tvätt, stryka, dammtorka, måla huset, sortera plastburkar i köksskåpet osv bara man får lyssna på musik under tiden, då känns det inte som bortkastad tid. (däremot dammsuga är urtrist, då hörs inte musiken!)

För er som undrar vem Juana Molina är, så vet jag inte mycket om henne, annat än att hon gör fantastisk skruvad pop med sång på spanska. Själva musiken är väl i grunden ganska vanlig singer/songwriterpop byggd på keyboard eller gitarrkomp. Det skulle kunna låta som nån halvtråkig spansk Anna Terheim kopia, men istället så skruvar hon till det och leker en hel del med skumma analogsynthljud, vrickade bakgrundsgrejer osv så det är aldrig ointressant. Rekommenderas varmt!

Skivan jag lyssnade på igår heter "segundo" och utan att googla och med väldigt begränsade kunskaper i spanska så skulle jag gissa på att det betyder "andra" och därmed troligtvis är hennes andra skiva.

Soundtrack till det här inlägget: Beck-Mutations

Brian Williams aka Lustmord

I tisdags fick jag ett mail om att det skulle vara en intervju med Brian Williams (tack Robban) på P2, tyvärr såg jag inte mailet förrän det redan hade varit, men det finns att lyssna på här 1 timmes intervju, uppblandat med musik av honom. Riktigt intressant. I alla fall, dan efter på onsdag fick jag hem en lustmordvinyl i brevlådan. Trevligt!

För er som inte känner till honom, han var med i legendariska industribandet SPK och har sedan 1980 gjort mörk suggestiv ambient under namnet Lustmord. Han anses av många vara den som skapade genren dark ambient. Förutom Lustmord skivorna har han gjort massa samarbetsgrejer och filmmusik, främst till skräckfilmer. Ett av hans mest intressanta sidogrejer är skivan Arecibo - Trans Plutoninan Transmissions där han har använt sig av ljud inspelade av de enorma rymdteleskopen i öknen vid Arecibo. Fantastisk dark/space ambient.

Soundtrack till det här inlägget: Breach - It´s med God

Skivor som förändrade världen (del 3)

Det var antingen 1991 eller 92 och jag och en kompis hade liftat till Göteborg (från Umeå, på vintern!) Vi skulle åka på en festival i Skandinavium. Vi hade inte ordnat med vart vi skulle sova heller, det ordnar sig, sa vi självsäkert. För min kompis som kände en del folk där så var det inga problem, efter några timmar på festivalen hade han träffat nån med en soffa i sin etta, men det var omöjligt att få plats med två personer. ( vi sov hos nån kompis kompis kompis i Uddevalla på vägen ner) Hursomhelst träffade jag en person som jag i alla fall hade hört talas om. Pratade lite med honom, frågade om han visste nånstans där jag kunde sova. Då stiger en för mig okänd kille fram och säger, "du kan sova hos mig om en madrass på golvet duger" Jag var tacksam och nöjd. Vi sov inte så mycket den natten men lyssnade igenom en hel del skivor. Den okände unge mannen var ingen mindre än Samuel Durling, hjärnan bakom bandet Mental Destruction. Jag köpte deras nysläppta skiva "the intensity of darkness" Jag hade läst en intervju med bandet innan i ett fanzine och hade en samling där bandet hade med en låt så jag visste lite om vad dom pysslade med. Men man kan nog ändå säga att det var här mitt intresse för industrimusik föddes. Vi fortsatte att hålla kontakten och Samuel spelade in kassettband med annan spännande musik. (innan internet och mp3) Har haft äran att se Mental live 2 gånger (Stockholm -97 Oslo -04) och båda gånger har det varit totala urladdningar. Skulle nog kanske inte ha med "the intensity of darkness" på 10 i topp listan över världshistoriens bästa industriskivor, men den är en viktig milstolpe i min egen skivsamling. (och trots allt en helt ok skiva låten Metamorphoses är en klassiker som håller än)

/Krister

(soundtrack till det här inlägget: Kyuss - Wretch)

Apartheid i Sverige?

Brukar inte läsa Underbara Clara ofta, men via FB fick jag en länk och hennes artikel om mäns våld mot kvinnor är värd att läsas av alla. Väldigt tänkvärt!

Gå in här och scrolla ner till inlägget som heter "Sverige kan ta sig i röven"

Soundtrack: Beck - Sea Change

Bilden är lånad från http://spiderchick.nu/

Nöjet med skivmässa

Jag skrev innan mässan förra helgen att jag ville hitta doomskivor, t.ex. saint vitus, goatsnake, sleep mm. Första backen jag kollade i på hela mässan innehöll, flera saint vitus, en goatsnake, en sleep + massa annat. Tyvärr var de flesta orginalvinyler och därmed alldeles för dyra. (sleeps holy mountain 700 kr, t.ex.) Så det enda jag fick med mig från den backen var troubles första 12" singel från 1984 (Assasin) Den var liksom spiken i kistan på min troublesamling. (senare års bootlegs intresserar mig inte så mycket, skulle dock gärna äga manic frustration på vinyl också)
Hittade senare under dagen två saint vitus på återpressad vinyl. (till ett gemensamt pris strax under ett original) Det blev även en black sabbath med Dio på sång, samt en (återpressad Blue Cheer) som ofta brukar nämnas som förgångarna till black sabbath och doom, riktigt skitig och fuzzig tung rock är det i alla fall, från 67 om jag inte minns fel)
Space ritual 2 av hawkwind släpptes ett bra tag efter ettan, men är ju inspelad under samma turne, så det borde hålla ungefär samma klass (har inte hunnit lyssna än) Det blev även en Ravi Shankar dubbel lp och en klassiker, Leonard Cohen "Songs from a room"
Dessutom blev det lite cd´s men det får jag ta en annan gång. Avslutade mässan med att köpa en full banankartong med cd-skivor. (tanken är väl att delvis finansiera de övriga inköpen med hjälp av den lådan)

Fortsätt gärna att hjälpa till med att göra lite plats i mina backar och väskor, genom att klicka in på REAN!

/Krister

Stor REA!!!

Har gått igenom listor och lådor efter skivmässan, uppdaterat och flyttat en hel del till reasidan. Har även sänkt priser på saker som tidigare var där. Rean hittar du HÄR!

Skynda, skynda, först till kvarn!

Lugnet efter stormen.

Har packat upp, packat om och sorterat lite i skivbackarna, är dock inte klar än.
Skall berätta lite mer om mina inköp, men inte ikväll. Jag har dessutom påbörjat det ganska digra arbetet att uppdatera distrolistorna, tror att vinyldelen är så gott som klar nu. (föutom att jag har tänkt skriva mer beskrivningar på skivorna)

Cd skivorna får jag fortsätta med imorgon.

Kan väl avslöja så mycket som att jag köpte några av grejerna som jag skrev igår att jag ville hitta, så jag är nöjd och glad. Sålde dessutom en hel del Molokenvinyl. Avslutade dessutom mässan med att köpa upp 150 cd-skivor, så det lär väl bli lite traderaförsäljning framöver. Kanske inga superrariteter men ändå en hel del kul grejer.

Dags för en kopp te och sen bums i säng.

Äntligen dags för skivmässan!

Har avslutat förberedelserna nu (skall bara ordna matsäck)

Alla backar står färdigsorterade och klara och väntar på att bäras ut i bilen.

Växelkassa, plastkassar, tejp, pennor, sax, posters, flyers, tror allt är på plats.

Det är riktigt kul att sälja på mässorna och lika kul att köpa. Förra mässan var nog en av mina bättre mässor på köpfronten. Köpte flera Fear Falls Burning vinyler billigt. Snygga, limiterade och hopplösa att få tag i, men där stod det flera stycken, bara att slå till!

Just nu är det väl doomprylar jag kommer att lägga mest energi på att hitta, kanske nån saint vitus, confessor, goatsnake eller sleeps dopesmoker på vinyl skulle inte sitta så dåligt, men antar att utbudet av sånt är ganska begränsat. Umeå är trots allt inte så stort (inte Sverige heller för den delen) Skall i alla fall hämta upp ett fint ex av "6x2 the dimensions of a coffin" som jag vann på tradera häromdan. Klassisk svensk industrisamling.

/Krister

Kvartalsrapport nr#3

På grund av tidsbrist blir det en väldigt snabb kvartalsrapport.

Börjar med den som statistik som finns svart på vitt

Last.fm

Här följer listan.

1. Einstürzende Neubauten 104 spelade låtar

2. Final 97 spelade låtar

3. Godflesh 76 spelade låtar

4. R.E.M. 64 spelade låtar

5. As I lAy Dying 60 spelade låtar

6. Black Sabbath 50 spelade låtar

6. Magnolia Electric Co 50 spelade låtar

8. Silverbullit 49 spelade låtar

8. Hammock 49 spelade låtar

10. Bigelf 48 spelade låtar

Kort kommentar: Einstürzende Neubauten spelar i Stockholm i novemeber, jag skall dit, jag lyssnar in mig på nya skivan samt lyssnar igenom en hel del äldre skivor, så det är inget konstigt med det. Final är grymt bra ambient/industrirock av Justin Broadrick m.fl, Godflesh (som för övrigt också är Justin Broadrick m,fl) återkommer med jämna mellanrum. Så det är inget på listan som känns som att det inte stämmer. R.E.M har förresten upptäckts av 7-åringen, han vill gärna höra "Automatic for the people" när han skall sova (men det finns inte med på last.fm listan) Ovanligt bra val för att vara 7 år, inge manboy här :-)

När det gäller vinylen så kan jag säga att förutom Mono och Damien Jurado, som jag vet att jag har lyssnat mycket på, så har det mest varit genomgång av diverse second hand skivor, så att plocka ut nåt speciellt där och göra en lista känns lite meningslöst, får väl göra ett nytt försök nästa kvartal. (då ju årsbästalistorna dessutom skall sammanställas) Jag hade ju varit så duktig och börjat skriva ner förslag på skivor och konserter som skulle vara med på den listan, men det försvann förstås i datorkraschen i somras, så det får väl bli att börja leta i minnet igen. Nu åter till prismärkningen av skivor.

/Krister

Kaoset före stormen

På söndag är det dags för höstens skivmässa. De senaste vekcorna har jag jobbat med att lyssna igenom massor av cd och vinyl som har köpts in under sommaren, dels för att kolla skick, dels för att veta vad man säljer och framförallt för att behålla sånt som man själv gillar. Jag vet att jag har lovat att uppdatera "distrolistan" men känner att det är ingen ide innan mässan. Oftast är det ju nyheterna som går mest på mässan, så en del lär ta slut då. Men jag får återkomma. Imorgon planerar jag i alla fall att avlägga årtes tredje kvartalsrapport. (nöje för listnördar)

På bilden ser ni en del av mitt rum nu i förberedelserna inför mässan, saken blir inte bättre av att min polare och försäljningskompis flyttade bara för nån dag sen och därför behövde alla backar till sina privata skivor, men de skall hämtas tillbaks innan det är dags.

Nä, tillbaks till prismärkningen och de små fina lapparna som beskriver skivorna.

/Krister

(lyssnar just nu på Accept - Balls to the wall)

A metal heart is hard to tear apart!

Så stod det på en Hammerfall tröja som jag såg för nåt år sen, Hammerfall ger jag inte mycket för, men jag har upptäckt att mitt eget "metal heart" har blivit mer och mer aktivt igen. Från 13-19 års ålder ungefär så var det bara hårdrock i olika former som lyssnades på och allt annat ansågs vara skräp. Men sedan (oftast via olika metalband)blev det att man breddade sig lite och tog in en del nya influenser. Runt 93/94 nån gång så trodde jag nästan att jag hade slutat lyssna på hårdrock överhuvudtaget. Det var rätt mycket punk och hardcore och övergick sedan i indierock och emorock för att sedan gå vidare till än softare prylar, med singer/songwriters och slow core. Visst har ändå hårdrocken funnits där i bakgrunden, men mest de gamla godingarna. Men nu på senare år har det blivit mer och mer och faktiskt inte bara gammal hårdrock som jag lyssnade på som tonåring. Just nu är jag barnsligt förtjust i den sortens hårdrock som har fått den trevliga förkortningen NWOAHM (Nev wave of American Heavy Metal) Naturligtvis refererar det till NWOBHM (New wave of British Heavy Metal) som var de tidiga åttitalsbanden (Iron Maiden, Judas Priest, Saxon osv) Men NWOAHM är betydligt hårdare, mycket influenser från teknisk death metal, metalcore osv, men ändå med melodiösa refränger. Jag förstår till fullo att de som är "true" death och blackälskare kan ha svårt för det, men för mig som inte bryr mig så mycket om stilar, image osv, så är det fantastiskt att på samma skiva få totalt maniacrens, skön poprefräng och dansanta breakdownpartier. Vill du ha ett exempel, lyssna på As I Lay Dying här.
Andra band som snurrat ganska flitigt i min spelare i år är August Burns Red, Lamb of God, White Chapel, the Devil wears Prada och Black Dahlia Murder sen är det säkert nåt mer som jag inte kommer på pecis nu.

Jag skulle definitivt inte kalla mig själv för en "äkta hårdrockare" för det är jag inte, jag lyssnar på allt som jag tycker är bra och intressant och det är inom vilken genre som helst. Men jag har nog ett "metal heart" där inne (till vänster)

/Krister

(Hade tänkt skriva ett inlägg om SD och vad det beror på att invandrarna har blivit syndabock, men det finns ju andra som skriver bättre och när det dessutom redan är gjort så är det lika bra att bara länka. Så ni som vill läsa, gå in här (ETC, nästan alltid ett ljus i ett kompakt blått mediamörker!)

Snor och hosta

En rejäl förkylning kom och sabbade den här helgens planer. Skulle hjälpa en kompis att flytta, men med tanke på att jag blev knäsvag av att gå nerför trappen i morse så var det bara att ställa in. Det fick bli en dag där jag växlade mellan att ligga och läsa och lyssna på musik, spelade lite TV-spel med sonen samt äntligen fick tid att se Final Exit DVD´n som medföljde vinylen "det egentliga västerbotten"

I alla fall två av spelningarna som finns med på DVD´n såg jag ju på plats när de ägde rum, sista spelningen på Galaxen-97 och reunionspelningen på Umeå Open -07, så en del nostalgi var det väl. Hela historien runt Final Exit är ju smått fantastisk. Dennis och David från Refused startade ett sidoprojekt, och med hemliga namn gjorde dom massa intervjuer där dom anklagade Refused för att vara mesiga, inte tillräckligt straight edge, mm,mm och stora delar av hard-core världen gick på det. (men här i Umeå visste väl de flesta hur det låg till) Det gick även rykten om stasdelen Teg, där Final Exit skulle ha vuxit upp i ghettoliknande miljöer. För er som inte är från stan kan man berätta att de dyraste villorna och dyraste BMW-bilarna står som tätast på Teg, så mycket ghettoliknande finns inte här. Men bjuda på en fantastisk och röjig liveshow, de kunde dom faktiskt göra på riktigt, det var inte bara uppdiktat. En del av låtarna på skivorna är också riktigt skön, svängig hard-core. Lyssna bara på Revenge Det rycker i "gammkroppen" och man blir sugen på en fet circlepit.

Men det är bara i teorin, i verkliga livet blir det en kopp te och sen lägga sig igen så man hinner bli frisk innan måndag.

/Krister

Här kan du köpa Moloken vinyl i Umeå

Nu kan du köpa Molokens skiva Our astral circle på vinyl på följande ställen i Umeå
Burmans Musik (Kungsgatan)
High Flying Records (Järnvägstorget, där Blodröd låg tidigare)
Mingus (Öst på stan, vid Bokcafé Pilgatan)
Garageland ( I källaren på Scharinska)
Popshop (vid E4:an)

Dessutom går det bra att köpa direkt via den här bloggen (alltså här på do you dream of noise?) samt via Discouraged Records webshop här

Nästa söndag, 3/10 kommer jag att vara på skivmässa på Nolia och sälja allt från distrolistorna + massor av begagnade cd och lp. Eftersom Moloken är på turne så har jag även hand om övriga Discouraged records släpp, så passa på att köpa t.ex. This Gift Is A Curse före det officiella releasedatumet, eller kanske lyckas lägga beslag på en av de allra sista gröna Moloken-vinylerna.

Ses där/Krister

(lyssnar förövrigt på Einstürzende Neubauten även ikväll, och tycker även ikväll att vi måste se till att SD inte får nåt inflytande på riktigt)

Krossade drömmar och sammanstörtade nybyggen

Det är fortfarande svårt att fatta valresultatet, att så många röstar på ett parti som inte tycker att folk från en del länder är värda lika mycket som oss svenskar. Vad som gör mig nästan lika upprörd är att en än mycket större del av vår befolkning röstar för en politik som fortsätter att se sjuka människor som lata lögnare, som fortsätter att nedvärdera alla som inte har jobb, osv.
Det verkar som att det enda som är viktigt för Svensson idag är att man själv får "lite mer i plånboken" Vad skall folk göra med alla pengar? Spara dom så om dom råkar bli sjuka eller arbetslösa och hamnar i rännstenen? Knappast, tanken är väl att ökad konsumtion skall ge ökad tillväxt och så skall det bli ett rent himmelrike för alla. Frågan är ju bara om det funkar? Kan verkligen alla bli vinnare? Klyftorna mellan dom som har och inte har ökar konstant och fyra år till så lär det ha ökat än mer. Det enda som man vet ganska säkert i alla fall är att ökad konsumtion leder till resursslöseri, fler transporter och därmed ökade utsläpp och när efterfrågan på konsumtionsvaror växer så hårdnar konkurrensen i de länder som tillverkar våra eftertraktade varor, med sämre arbetsvillkor som följd osv, allt hänger liksom ihop, det vi gör och det vi köper här har inte längre bara effekt i närområdet.

Apropå det här med att vara svensk och vilka som egentligen är "tillräckligt svenska" är ju ett ämne som diskuteras och som det skrivs om på många ställen. Vill ni läsa en ovanlig, ganska rolig och definitivt inte den absolut vanligaste texten om vad som gör någon svensk, så surfa in här och läs.

Sitter här och lyssnar på Einstürzende Neubauten (som jag förövrigt skall få det stora nöjet att se live i Stockholm i November), jag är rätt sent inkommen i deras historia (mitten av 90-talet) och hade fått för mig att de gamla grejerna bara var krossande av kundvagnar och vinkelslipar i aluminiumstegar osv, men mycket av materialet från 80-talet innehåller ju, förutom tidigare nämnda ingredienser, även väldigt sköna melodier och bra rytmer, med diverse hembyggda slagverk.

/Krister

Min dag i färger.

Röstat rött, badat blått, ätit grönt, kissat gult, men nu ser allt mest svart ut!

Gonatt!

Dags för val!

Nu är det dags, om ca 8 timmar öppnar vallokalerna.

Det valet handlar om är vilket sammhälle vi vill ha, åt vilket håll vi vill att det skall gå.

Vill vi ha ett samhälle med medborgare som TILLSAMMANS betalar för det som kostar, som ser till att de som är sjuka får vård och stöd, att barn och ungdomar får rätt till hjälp och utbildning, där vi TILLSAMMANS betalar för underhåll av vägar och järnvägar, där vi TILLSAMMANS försöker minska våra utsläpp, spara energi, helt enkelt vara rädda om vår jord till kommande generationer, då tycker jag att vi skall rösta röd/grönt imorgon.

Vill du istället få mer pengar i din egen plånbok, vill att den som behöver vård själv skall betala den, att den som blir utan arbete får skylla sig själv (eller ta ett städjobb hos nån som vill utnytjja RUT) tycker att "marknaden" skall se till att miljöproblemen löser sig själva, du som vill att allt gemensamt skall säljas ut och att de skattepengar som fortfarande tas in, skall gå till privata företag och till spekulation istället för till investeringar, du skall naturligtvis välja att rösta på Alliansen.

För mig är det helt självklart, jag avskyr "vad tjänar jag på det?" mentalitet, måste man tjäna på allt? Kortsiktigt kanske man inte tjänar (pengar) på att välja ekologisk mat, sol och vindkraft, tågtrafik mm, vård, skola och omsorg är också sektorer som jag ställer mig starkt frågande till varför de skall gå med vinst. Den vinst som ett starkt socialt skyddsnät och bra skola och vård, kan kanske inte räknas i pengar, och visst det finns delar i det gemensamma som bör ses över och reformeras, men att privata aktörer med kortsiktiga ekonomiska intressen skulle lyckas bättre ser jag som en omöjlig paradox.

Nog nu för den här gången.

/Krister

Det nya arbetarpartiet

Fick den här bilden. Antar att det är någon som har trixat ihop ett eget klistermärke. Annars vinner dom ju VM i historielöshet, men vem vet, Carl Bildt sa ju häromdan att det inte finns nån främlingsfientlighet i Sverige. (kanske inte där han bor, där finns det knappast några främlingar att vara fientliga mot, ännu en moderat med bra verklighetsuppfattning) Beror ju förstås på vad man anser vara fientlighet, om man är van med Lundin Oils takter från Sudan, så kanske glåpord, misshandel och diskriminering vid sökande av jobb och lägenheter inte är så farligt, vad vet jag?
När Maud säger att hon vägrar sitta i en regering med en kommunist så gör hon ju det mest för att hon vet att så fort ordet nämns så skrämmer det slag på massa folk. I själva verket så har väl dagens vänsterparti ungefär lika mycket gemensamt med sovjetkommunism som moderaterna har med NSDAP (som ju högerpartiet, moderaternas föregångare, stödde och samarbetade med (dom kallade sig ju också för arbetarparti) Nu skall jag inte anklaga moderater för att vara nazister, det finns tillräckligt många skäl ändå att rösta bort dom. Här är ett: ‎"De nya skärpta riktlinjerna för sjukskrivningar ska bidra till att betala regeringens skattesänkningar" - Socialförsäkringsminister Christina Husmark Pehrsson (M) i SvD 15/8-07.

Till er som undrar när jag skall börja skriva mer om musik igen, så kan man väl säga att så fort valet är över så lär det bli mer musik och mindre politik igen. Har nästan hur mycket som helst som jag vill skriva om, så kan nån bara skicka mig en låda med tid så kan jag skriva konstant.

/Krister

Moloken på turne

Moloken är ute på turne i nästan två veckor, Sverige, Norge och Finland.
Så alla som inte har köpt Our Astral Circle på vinyl, passa på när dom besöker din hemstad.
här spelar dom

Imorgon blir det sortering och prismärkning av vinyl inför skivmässan, Kapten har dessutom skaffat en bunt 7" singlar som vi skall kolla igenom, spännande!

Läste om skolvalet på Östra Gymnasiet i Umeå. Verkar som att unga i Umeå fortfarande är någorlunda vettiga. Storslam för rödgröna och låg procentsats för SD
läs här

Mitt musiklyssnande är hyfsat delat, nyss As I Lay Dying, nu Sophie Zelmani.

/Krister

Går det åt skogen på söndag?

Jag vet att man inte ska lita särskilt mycket på alla dessa opinions-under-sökningar, men det ser ju lite mörkt ut om man skulle tro på dessa. Lutar mot borgerlig seger och dessutom mot att SD kommer in.
Men eftersom nästan alla stora medier i Sverige är genomblå och borgarkramare ut i fingerspetsarna så skall man ju inte dra för stora slutsatser av undersökningarna. Man kan ju dels välja vilka man frågar, sen hur man frågar och slutligen hur man sedan publicerar resultatet. Dessutom kan man ju förändra innehållet bara genom att sätta vilseledande rubriker, (för att sen lita på att de flesta inte orkar läsa artiklarna där man skriver hur det egentligen ligger till), eftersom svensson inte bryr sig om politik utan mest om trams så ser många löpsedlarna och tror på det som presenteras där.

Nog om detta, har ni sett Sverigedemokraten (och "före detta?" Nazisten) i FIlipstad som blev intervjuad? (annars kan du se det här )
Antar att det här är den ungefärliga snittnivån på deras ledamöter, så det lär kunna bli intressanta debatter om dom tar sig in, men naturligtvis så hoppas jag att vi slipper dom.

Nu till lite musik. Fick ett paket idag med lite gosaker. Bl.a. nya Woven Hand (threshingfloor) (dock bara på cd än, vinylen är på tryck), ny eluvium skiva, lite explosions in the sky vinyler, silver mt zion 10" vinyl mm, skall försöka få upp en lista under veckan, jobbar annars febrilt med förberedelser inför skivmässan som i år går av stapeln redan söndag den 3/10

Just nu lyssnar jag på Beck - Loser ep, han är ju smått fantastisk denne man, snacka om att ha hunnit pröva många olika stilar och lyckas bra med de flesta.

/Krister

Vad tycker Maud om SD?

Maud skulle vägra att samarbeta med de rödgröna för att förhindra att SD får en vågmästarroll, "jag vägrar att sitta i en regering med en kommunist" säger hon. Men vägrar hon att regera med rasister, främlingsfientliga och antidemokratiska sverigedemokrater? det får man inte direkt nåt svar på.

Se klippet här

Får skriva mer en annan dag.

Hushållsarbete måste fixas, passar på att lyssna lite på Björk.

Jag älskar loppis!!!

Bland det bästa jag vet är att dra runt på loppisar och leta skivor. Under sommaren har det inhandlats ganska stora mängder skivor. Det finns ju flera dimensioner som gör det kul, dels kan man hitta skivor som man vill ha och för ganska billig peng, sen kan man också chansköpa, köpa sånt som ser bra ut eller som är släppt av intressanta skivbolag, sen kan man ju också köpa grejer som man kan sälja. Gjorde några riktiga fynd tidigare i somras och man kan väl säga att för vinsten på den affären köpte jag en hel låda med cd-skivor idag, närmare bestämt 109 st. Nån med väldigt bra musiksmak, en hel del skivor som jag vill ha själv, några dubletter som skall säljas och dessutom en hel massa som skall kollas igenom och avvägas om det blir att ha kvar eller sälja. Bra skick var det dessutom. Hon som sålde dom sa att hon hade sålt ungefär lika mycket till tidigare under loppisen, så man undrar ju naturligtvis vad det var för grejer, men jag hoppas väl på att det var hennes "svenssondel" av samlingen (men det är nog en försvarsmekanism) Med mindre än en månad kvar till skivmässan så jobbar jag nu för högtryck med att prismärka vinyler från tidigare loppisrundor och lär väl få börja ta itu med en del av skivorna i den här lådan också. Ser framemot att lyssna på lite pixies, fläskkvartetten, gamla R.E.M., Sophie Zelmani mm

/Krister

Vilket Sverige?

De senaste dagarna har valsedlar från de flesta partierna kommit i brevlådan. (trots nej tack till reklam, men det kanske räknas som "samhällsinformation") Alla alliansvalsedlar har gått direkt i pappersinsamlingen, några andra ligger i posthögen, men brevet från Sveriedemokraterna kunde jag inte ens stoppa i återvinningen, kände att man måste protestera på något sätt. Så jag skickar tillbaks det till avsändaren, jag vill inte ha deras propaganda, inte deras politik som lovar allt möjligt och skyller allt annat på folk från andra länder.

Det är viktigt att vi alla röstar så att dom inte kommer in och får verklig makt, tyvärr tror jag att risken är stor. Det finns alltför många som är helt oinsatta och som inte fattar vad deras röster kan få för konsekvenser. Som jag skrev tidigare, det borde vara nån sorts grundutbildning innan man fick rösta, så att folk kunde börja fatta att man inte bara kan rösta på ett parti för en enda fråga, eller för att partiledaren är snygg, för att dom har fin logga eller har den bästa vallåten.

För mig så är det som är viktigt när jag röstar, inte bara min egen privatekonomi, jag tror egentligen inte att jag har förlorat särskilt mycket på alliansens politik, jag är svensk, man, frisk och har ett jobb. Men jag vill inte ha ett samhälle där det skall vara ett måste att vara svensk, vit, frisk man med jobb för att klara sig överhuvudtaget. Det borde vara viktigare att alla människor kan leva ett drägligt liv än att de som redan har det bra skall kunna unna sig massa lyx. Men det här verkar inte borgare kunna fatta, är man arbetslös ensamstående förälder i hyresrätt så hjälper det inte ett skit att det finns RUT och ROT, det bara ökar klyftorna och dessutom framställs det hela tiden som att de som förlorar på den förda politiken får skylla sig själva, antingen är de lata eller fuskare.

Jag är så trött på det.

Nej, dags att rösta bort borgarna och sverigdemokraterna!!!

(lyssnar just nu på Job for a cowboy, kvalitativ death metal)

Arcana..

En kort recension på lördagens konsert i broparken. Arcana kan det dom gör och vissa delar gör dom riktigt bra. De mer rytmiska låtarna (som är väldigt inspirerade av tidiga dead can dance) är riktigt bra. Dom spelar också en del äldre material, till det positiva hör också att dom har gott om slagverk på scenen, bandmedlemmarna turas om att spela olika slagverk och percussions. Men tyvärr så blir det ändå lite segt mot slutet. En del av de nya låtarna saknar de rytmiska inslagen och blir ibland till lite släpig goth/opera. Liveshowen hade nog inte mått dåligt av en filmbackdrop.

Det är ingen tvekan om att det handlar om duktiga musiker och väldigt kompetenta sångare och delvis är det också strålande, men dom håller på lite för länge för att det skall vara intressant hela tiden. Hursomhelst så var det kul att se dom och själva festivalen i broparken var en trevlig tillställning. Man hade fixat med snygg belysning i träden, udda konstutställning, marknad, dansuppvisningar osv. Att hela tillställningen är gratis är ju också trevligt. Jag kommer att hålla ögonen öppna inför nästa års sunset festival.

/Krister