Thåström på Umeå Open

Jag tror att det är 5:e gången jag ser Thåström och jag har aldrig varit besviken, inte heller den här gången. Han gör allt rätt! Genomtänkt och snygg layout på scenen, och dito ljusshow hjälper till att ta det ytterligare en nivå högre.
För mig finns ingen "Ebba-nostalgi" jag har i stort sett bara lyssnat på Thåström som soloartist (och i Peace love and Pitbulls) Ebba och Imperiet har jag lyssnat igenom lite för att ha koll på bakgrunden, men de var aldrig viktiga för mig.

Den största delen av låtmaterialet är taget från den senaste skivan och det är väldigt intressant att höra live. De malande industriella Neubauten-influerade ljuden kommer fram mycket mer med stora högtalare och hög volym. Flera gånger under kvällen slås jag också av hur otroligt smakfullt Ossler använder sin gitarr. Han är en mästare på att spela så lite så att det verkligen känns som att varje ton behövs. Thåströms låtar bygger kanske egentligen inte så mycket på melodier utan mer på stämningar och det är helt mästerligt hur bandet skapar dessa stämningar. Personligen tycker jag allra bäst om de lite långsamma och tunga låtarna.

Dumt nog skrev jag inte ner låtlistan, men det var i alla fall ganska blandat från hans soloskivor, samt tre Imperietlåtar. Om jag hade fått välja hade han kunnat skippa Rock´n roll är dö och ta en till från sin soloperiod, men många i publiken såg ut att njuta så det var säkert uppskattat. Den enda Imperietlåten som riktigt känns "up to date" är "du ska va president" som har saktats ner och blivit till en blytung dänga. Doomriffet i "ingen neråtsång" är så grymt så vilket doomband som helst skulle sälja sin utrustning för att få låna det.

Den instrumentala låten dom körde innan "främling överallt" är nåt dom gärna kunde hålla på med några minuter till, helt magiskt!

Annat som är precis hur bra som helst under kvällen är "Axel Landqvist park", "Samarkanda" "Dansbandssångaren" och Sönder Boulevard, har säkert glömt några också. Sammanfattningsvis kan jag väl säga att jag har svårt att komma på någon annan svensk soloartist som kan bjuda på en bättre show och bättre låtmaterial. Thåström har verkligen lyckats "åldras med stil" Han försöker inte göra något som han inte fixar, utan känner verkligen av vad han kan och inte.
Mycket starkt!!!

/Krister

(det kommer mer om Umeå Open, så småningom)