På söndag är det dags för årets näst viktigaste dag. Vårens skivmässa. (den viktigaste är naturligtvis höstmässan, som oftast brukat vara lite större)
Tog mig in ändå till Universitetet och hann lyssna på Syket. Hade dock med mig en 8-åring som ville plocka tomburkar och spara pengar, så koncentrationen var väl inte helt på topp hela tiden. Syket passar nog bättre på en inomhusscen och där publiken vill se dom, nu var det blandat med barnfamiljer, pensionärer som tyckte att det var för högt, overallsfjantar och folk med studentmössa. Men trots det svåra läget tyckte jag att dom lyckades genomföra en bra spelning. Det har ju varit lite "krig" om i vilket fack man skall placera Syket men ju mer jag lyssnar ju mer är jag inne på att placera dom i shoegazefacket (norrländsk shoegaze för 10-talet)
Nu måste jag bara se till att lägga vantarna på en vinylutgåva av "With love", helst skulle jag ju vilja få in några till distrot måste kolla upp det.
Härom natten så drömde jag att jag sprang på Blixa Bargeld (sångaren i Eistürzende Neubauten) på stan här i Umeå. Han kom fram till mig och frågade om jag visste vart det fanns nån kul skivbutik som han fick kika i. Så jag tog med honom på en rundtur till Burmans, Garageland och High Flying records, vet inte, nån som kan tyda drömmar? Kan det här vara ett tecken på att EN skall komma till nästa års M.A.D.E.-festival? Eller är det bara ett tecken på att man är en nörd rakt igenom? Hur det än är med den saken så var det i alla fall en ganska trevlig dröm. Bara gå omkring och småprata och kika på skivor med en av sina idoler, inte så dumt. /Krister
Spotify har beslutat att begränsa hur mycket man kan lyssna med gratisversionen. 10 timmar/månad och varje låt max fem gånger (lite otydligt om det är fem gånger totalt eller fem gånger per månad) För mig som mest använder spotify för att kolla upp nya grejer eller provlyssna innan man beställer en skiva så gör det knappt någon skillnad. Men uppenbarligen så är det väldigt många som blir upprörda av att dom måste betala för musik. En facebookgrupp, massor av sura kommentarer på spotifys forum osv finns redan.. Jag blir bara trött, varför inte använda energin till att förändra något som är viktigt. För 49 kr i månaden kan du få tillgång till spotify och flera tusen skivor, vad kan du mer få för det? En second hand cd, ett paket cigaretter, inte riktigt en lunch, inte särskilt mycket alltså, men ändå massor av gnäll. Det verkar va så nuförtiden att alla vill ha allt, men ingen vill betala för det. Så är det ju även i resten av samhället, alla vill ha fungerande vård, skola, omsorg, bra vägar, fungerande tågtrafik, men samtidigt hyllas borgarnas skattesänkningspolitik. Så länge man är frisk, har jobb osv så kan man ju tjäna några hundralappar (men samtidigt gnälla över att tågen inte går i tid och att skolbarnen har sämre betyg) 
På lördag är det Record store day och det släpps en massa limiterade skivor runt hela världen. Ett av de mer intressanta släppen är en grym vinylbox av Flaming lips, här kan du se en reklamfilm som får det att vattnas i munnen. Boxen innehåller de fem första skivorna på Warner brothers, Frågar du mig så är det här flaming lips bästa period. Skivorna före tycker jag är alldeles för flummiga, och mest konstiga drogstinna oljudskaskader och skivorna efter den här perioden är lite för tillrättalagda, men här var mixen av galenskap, drogdimma och fantastisk popmusik helt perfekt. Jag har fyra av de fem skivorna på cd, men faktiskt ingen på vinyl, så det känns som att det är ett gyllene tillfälle! (ganska lätt offer för reklamen) Återstår väl bara att se vart den finns och till ett någorlunda rimligt pris. 
Återkommer med jämna mellanrum till Earth (och det är ju inte konstigt) Igår fick jag hem ett vinylpaket med Saint Vitus - Mournful Cries samt Earth - 2 och Earth - 3 Thrones and dominions. Båda Earth skivorna har jag redan på cd, men det kändes som att det behövdes vinyl av dom, Earth skall liksom vara på vinyl. Därmed finns det nu fyra Earthskivor i min samling som jag har både på cd och vinyl, kan tyckas onödigt, men är man nörd så är man. Läste nån gång för länge sen om Morrisey, han berättade att skivor som han verkligen gillade kunde han köpa flera gånger (nästan varje gång han såg dem) och jag förstår precis vad han menar. När jag ser Godspeed you black emperors - lift your skinny fists... så vill jag bara köpa den igen, trots att jag har två ex av den (en cd en lp) Helt puckat? Vet inte, är det mer puckat än att varje gång man åker utomlands åka till samma ställe, eller att varje gång man går på restaurang beställa samma maträtt. Det är ju lite så att man vet precis vad man får, finns ingen risk att man blir besviken. 
