Årets bästa skivor plats 11-15

 Plats 11: Skator - Vita kalla

Skator är Lina Högström från Umeå. Hon spelar gitarr och sjunger och det är väldigt naket och avskalat. Hennes röst påminner mig om Ane Brun, men hon har ett mer avskalat och experimenterande sätt att sjunga och spela på. Fina texter på svenska och ett väldigt fint omslag. Om jag hade haft olika kategorier så hade det här definitivt varit årets nykomling.

 Plats 12: Meshuggah - Koloss

Enligt dem själva så har Meshuggah övergett perfektionismen för att skapa en skiva med mer sväng och liv. Jag hör svänget men märker inte av att man har skurit ner på pefektionismen. det är snortight och som en hel radda knynävsslag i ansiktet. Det som märks däremot är att det är lite fler partier som bara är toksvängiga utan att avbrytas av nån 13/7 dels baktaktsparti med baklängessolo. (men det finns sånt också, bara inte hela tiden) Så jag skulle vilja säga att det är deras bästa skiva sen Destroy, erase, improve.

 Plats 13: Graveyard - Lights out

Lite hårdare, lite mörkare och kanske en aning mer svårtillgänglig än förra skivan, men ju mer man lyssnar ju mer förstår man att Graveyard har gjort en värdig uppföljare. Retrorocken lever och frodas.

 Plats 14: The tallest man on earth - There´s no leaving now.

Efter första skivan som var en ren Dylan rip off (fast väldigt  bra sådan) så har the tallest man hunnit skaffa sig ett eget uttryck och nu gör han väldigt bra känslosam folkpop. Ganska ensam på den här scenen i Sverige, möjligen tillsammans med José Gonzalez.

Plats 15: The Sword - Apocryphon

Mer retrorock. Svängig rock med rötterna i 70-talet, men med nya influenser. Mixa Black sabbath och mastodon så är du i närheten. Jag har inte lyssnat på the sword tidigare så jhag gör inga jämförelser med deras tidigare skivor.