Hårt tryck på Umeå Open

Bestämde mig tillslut för att köpa biljett för både fredag och lördag, detta efter att Magic Numbers flyttats till lördag. Men när jag skulle köpa biljett idag så var samtliga tvådagarsbiljetter slut och samtliga till fredagkväll, men till lördag fanns det fortfarande kvar. Synd för mig, men kul för festivalen. När många andra festivaler har haft svårt att få folk så känns det naturligtvis kul att den här festivalen drar folk. Jag var väl kanske lite naiv som tänkte att det skulle finnas biljetter kvar, men jag själv har ju inte varit särskilt övertygad om att ens gå på årets festival. Enligt mig så är det långt ifrån det starkaste startfältet i år, men många verkar ju tycka att det aldrig har varit bättre. Men jag har väl kanske lite för smal och extrem smak, skulle man bara boka band som jag ville se så skulle vi nog få plats på frasses :-) Är även ganska peppad på Graveyard på torsdagkväll men får väl se om man tar sig in där, inget förköp och jag vet att jag kan nog inte vara där före 22.00, så risken finns ju att det blir fullt. Men jag håller tummarna. /Krister

Ingen tid över.

Ikväll skulle vi ha repat, men med sjuka medlemmar och sjuka barn (dock inte mina) blev det inget rep, tänkte att då har jag tid att skriva nåt saftigt inlägg, men innan jag skulle göra det så var det bara massa traderaauktioner som skulle packas. Vilken tid det tar! Nu var det ändå mest cd-skivor (som är betydligt lättare att packa) Räknar man in all packtid så har man nog inte särskilt bra timlön för att sälja begagnade cd-skivor på tradera. Men trots det tycker jag att det är rätt kul, ibland är det ju skivor som går för betydligt mer än man har väntat sig. I alla fall så hann jag lyssna på en grymt bra liveskiva av Robert Rich samt Lullaby For Sue av Clogs, så det var på intet sätt en bortkastad kväll. /Krister

Totalt mörker...

.. var det här hemma 20.30-21.30. Gillar egentligen inte såna här manifestationer, det är ju bättre att folk försöker tänka sig för året runt ån att släcka ner allt i en timme för att sedan fortsätta att slösa (men med gott samvete "jag släckte ju i alla fall i en timme")

Tyvärr så ser ju samhället ut så att om man skall göra något för någon annan så skall de ske i stora påkostade manifestationer eller i galor. Världens barn, Cancergala osv, visst det är fint tänkt, men det finns ju ett väldigt enkelt och än mer effektivt sätt att dra in stora pengar till cancerforskning, fattigdomsbekämpning, utvekling av hållbara energikällor mm, det är inte ett dugg glamouröst men väldigt effektivt, nämligen via skatten! Istället för att använda skattepengar till RUT och ROT-avdrag skulle det kunna användas på viktiga saker. Tänk om massa arbetslösa människor kunde få jobba med verkliga jobb för att ställa om samhället till ett samhälle med hållbar energiproduktion, istället för att få låtsasjobb eller a-kassa.

7-åringen tyckte nog att det var lite spännande ändå, äta kvällsfil i skenet av ett stearinljus och inte ens vid toabesöket tände han lampan. (det kommer dock in lite ljus från gatlyktorna utanför, så det var inte helt kolsvart) När han hade lagt sig (och lyssnat på R.E.M. som vanligt) så satte jag mig i mörkret och lyssnade på Starflyer 59 - everybody makes mistakes, det är för sällan man sitter i totalt mörker och lyssnar på musik. Det blir extra intensivt när man stänger ute lite andra intryck. Jag älskar att ligga i mörker och lyssna på musik i lurar, problemet är bara att nuförtiden så lyckas jag aldrig hålla mig vaken särskilt länge om jag lägger mig ner.

ETC (som driver tidningar, elbolag mm) har nu startat upp ETC sol, som skall satsa på solenergi och jag läste precis att man kan låna ut pengar till dom och få ränta som vida överstiger bankernas fjuttiga summor. Dessutom slipper man stödja kapitalhungriga girigbukar som främst ser till bonusar och börskurser. Tror faktiskt jag skall slå till och sätta in lite sparade pengar där istället, så gör pengarna nån nytta medans dom sitter där.

/Krister

Soundtrack: Motprpsycho - Demon Box

Fennesz till M.A.D.E.

M.A.D.E. fortsätter att imponera. Christian Fennesz spelar på onsdagen (tilsammans med videokonstnären Lillevan) Smakprov här
Det lär bli hur magiskt som helst. Tyvärr så är ju min timing helt makalöst dålig. Precis den kvällen så är jag i Stockholm, skall på en kurs som säkerligen blir bra, men att det skulle vara precis den dagen, riktigt surt. Men känner ändå att bara att ha en festival i sin hemstad som gör sådana fantastiska bokningar gör ju att chansen finns att det dyker upp mer spännande grejer och om inte det här året så kanske nästa. 2012 får jag se till att almanackan är helt tom under MADEveckan.

Tänk att få se Stars Of The Lid (kanske med NO´s egen symfoniorkester?), Eluvium, Tim Hecker, Rhys Chatham, White Rainbow eller nåt sånt här. M.A.D.E. är de enda som skulle kunna fixa nåt av dessa.

Själv får jag väl hoppas att det händer nåt kul i Stockholm den 11/5 så jag kan trösta mig med det. Tips emottages gärna!

/Krister

Soundtrack: Eluvium - Leaves eclipse the light ep

Tecken på medelåldern?

Jag hade tänkt gå och lyssna när Moloken skulle spela nytt material i lördags, men jag kom av mig. Stannade hemma och lyssnade igenom en ansenlig mängd vinyler först av Black Sabbath och sedan av Earth, hann väl inte igenom allt enbart under lördagen, men jag börjar visst ha kommit till det stadiet när det är skönare att sitta hemma och vända på vinyler än att gå ut nånstans och lyssna på livemusik.

Hursomhelst på söndagmorgon hade jag kommit fram till Sabotage av Black Sabbath, var bara tvungen att visa barnen omslaget. Fula omslag finns det gott om och hårdrockare med diskutabel klädsmak likaså, men man skulle ändå vilja veta hur dom tänkte här. Röda strumpbyxor, skinnjacka och bar överkropp, ok, men när man på baksidan av skivan dessutom ser ett par svart/vit rutiga kalsonger lysa igenom strumpbyxorna så tycker man att nån borde ha reagerat. Ozzy ser dock ganska cool ut.

Men musiken är fortfarande helt ok, även om den inte kommer upp i samma magi som de 4 första plattorna.

/Krister

Soundtrack: Johnny Cash -Unearthed

Fantastiska ep´s Part 1

Jag är grymt svag för ep´s, oasett format faktiskt, helst naturligtvis vinyl, 7" eller 10" men jag gillar även cdep´s i olika format. Många band gör sig väldigt bra på en ep, de tar ut svängarna lite mer, gör lite mer vad som helst istället för något som måste passa ihop med resten av albumet. Ibland kan det naturligtvis också vara så att ett band inte har så många bra låtar att det räcker till ett helt album, då är en ep en bra flyktväg.

Jag har under en väldigt lång tid tänkt köra igång en serie på bloggen som handlar om ep´s, var lite inne på att ha typ "veckans ep" men har insett att allt där man har lovat att hålla ett visst tempo nästan alltid leder till skrivkramp och till att det känns mer som ett tvång än som ett nöje, så därför kommer det bara att bli så att när jag känner för det så kommer det en part 2 osv, ungefär som med mina "skivor som förändrade världen"

Äran att bli först ut i denna serie får en väldigt obskyr 7" singel utgiven 1997 av indiebolaget Velvet Blue Music

The Lassie Foundation - Corona del mar

Det här är shoegaze/noiseindie när den är som allra bäst. A -sidan måste vara en av de mest fulländade poplåtar som skrivits. "I´m stealing to be your one in a million" Fantastisk viskande falsettsång och oljudsmarinerade gitarrslingor som är som en mjuk vägg, bara att luta sig mot och försvinna in i. Den här låten finns även med på en 5 spårs ep som heter California, om möjligt är versionen där ännu bättre, men den ep´n får jag skriva om en annan gång. Försökte hitta en länk till nåt ställe där man kunde lyssna på låten, men lyckades inte, men är det nån som ids försöka och lyckas, lämna gärna en kommentar med länken, det här är för bra för att missas!

/Krister

Moloken visar upp nytt material!

Moloken spelar på Krogen på lördag. Enligt deras facebooksida så kommer set-listen troligtvis att bestå av 100% material från den kommande skivan, så är du nyfiken på att få en förhandslyssning av hur det kan låta, passa på att gå dit. Även AC 4 och Raging Steel spelar.

Festivalerna, igen!

Tjatar lite mer om Umeås festivaler. Umeå Open har släppt programmet för torsdagkvällen. Har ju redan skrivit om Graveyard, de övriga banden är Riddarna och Sad Day For Puppets, inga band som jag känner till, men skulle som sagt var gärna se Graveyard, men det är ju frågan om jag hinner?
M.A.D.E. festivalen har bytt hemsideadress, numer är det betydligt enklare. http://www.madefestival.se/

/Krister

Soundtrack: Àra

Skivor på tradera!

Nu har jag äntligen börjat lägga ut lite second hand skivor på tradera. Har massor av cd-skivor som skall ut, passade även på att lägga ut några nya vinyler. Jag skall försöka hinna fylla på mer under veckan.

här kan du se auktionerna.

/Krister

Soundtrack: Robert Rich - Humidity

Så blev det vinter igen!

Inte för att det har varit nåt annat, men tidigare i veckan såg man i alla fall lite asfalt ute på vägen. Men när jag vaknade i morse var alla tecken på vår som bortblåsta. Typ 20 cm nysnö (och vi hade ju inte direkt lite tidigare)
Var ute drygt en timme och skottade men jag ville hinna in och göra nåt annat också. (sen en stund efter jag hade gått in passerade plogen, så jag har jobb imorgon också)
Nu har jag en riktig "västerbottensstund" lyssnar på Sykets debutskiva "with love"samtidigt som jag läser en bok om Sture Meijer.

Både Syket och Meijer är värda mycket beundran. Måste väl motvilligt erkänna att jag fortfarande inte har lyckats se Syket live, det har aldrig passat, men nu när jag har hört skivan så inser jag ju vad jag har missat, måste definitivt bli ändring på det. (får väl överväga tvådagars till Umeå Open, fredagen känns nog ganska spikad ändå, med både Anna von Hauswolff, Magic Numbers och Jonathan Johansson.)

Äntligen händer det grejer på Umeå Open

Har ju hunnit gnälla lite på det klena utbudet av intressanta artister på Umeå Open några gånger, igår släpptes banden till nemis-scenen och det är ju kul, med nya relativt okända band som får chansen att visa upp sig. I alla fall, idag har så det första släppet offentliggjorts som skulle kunna få mig att i alla fall överväga att köpa en endagsbiljett.Brittiska The Magic Numbers gör en exklusiv sverigespelning. Har visserligen bara hört deras första skiva, men den tyckte jag var väldigt bra, får väl kolla upp om det andra dom har gjort håller samma klass. Jag gillar ju verkligen Umeå Open som festival och vill gärna gå, men har inte kunnat motivera mig själv när det knappt har varit några artister jag är intresserad av, men nu börjar det vara nära i alla fall. Anna von Hausswolff, Magic Numbers, first love last rites och så graveyard på torsdagkväll, man får väl se över ekonomin och almanackan innan man bestämmer sig.

här kan du läsa mer

/Krister

Skivor som förändrade världen vol 4

Idag har jag lyssnat på den senaste skivan från Bohren und der club of gore, "dolores" Det låter ungefär som vanligt. Men det är deras skiva "Black Earth" som är föremålet för det här inlägget.

Den skivan släpptes 2004 och det var definitivt första gången jag hörde den här sortens musik. Doomjazz, eller dark ambientjazz brukar det kallas. Det är i alla fall väldigt mörkt och väldigt långsamt och doomigt, dessutom med låttitlar som skulle platsa på en döds eller doomskiva (t.ex. Grave wisdoom, skeletal remains eller the art of coffins). Skillnaden är att allt framförs på instrument som hör hemma mer i jazzvärlden än metalvärlden, kontrabas, saxofon, rhodes och även lite spaciga instrument som mellotron. Jag minns att det första jag tänkte på var hur otroligt svårt det måste vara att pela trummor till det här, för det går så långsamt så man hinner springa och koka en kopp kaffe mellan varje virvelslag (om man är snabb) Men efter några lyssningar så tog musikens skönhet överhanden. Riktigt mörkt, men också fantastiskt vackert och kraftfullt på något svårbeskrivet sätt.

När man ständigt är på jakt efter nya musikaliska upplevelser så är sådana här skivor riktiga guldkorn, när man får höra något helt nytt. Nu kanske det inte är så nytt, nu finns det ju flera andra band i samma genre (och bohren har väl hållit på sen tidigt 90-tal) men för mig var det nytt och spännande och det finns säkert en hel del folk därute som inte har upptäckt dom än.

/Krister

Soundtrack: Antestor - Det tapte liv

Massa kvinnor och en lång man

Fick den nya tallest man on earth skivan (the Wild Hunt) i brevlådan idag, har dock inte varit hemma så mycket så jag har precis kommit igenom första varvet.
Förra året så uppmärksammade jag internationella kvinnodagen geno att enbart lyssna på kvinnor och skriva en lista, lite som inspiration. Tyvärr blev det ingen sån lista i år (inte på rätt dag, men får väl ta en annan dag istället)
Här kan du i alla fall gå in och titta på vilka jag lyssnade på förra året.

/Krister

Sideshow stringband

Ett totalt fullproppat Café Pilgatan fick njuta av en underbar spelning. Ca 45 minuter bluegrass/country. En mix av egna låtar och covers, från både välkända och mindre kända artister. Trots lite problem med mikrofoner och många instrumentbyten känns det inte rörigt utan bara avslappnat. Det är väl sant som Jonas sa, att dom inte har så många snabba låtar för att dom inte klarar att spela dom rent tekniskt, men känslan och ärligheten i musiken den har dom, det är desto viktigare. Deras röster kompletterar varandra väldigt fint också i stämsången. Ser fram emot att höra mer av det här bandet. Jag tackar Pär Augustin för bilderna.

Däremot var det svårt att kunna titta på Christer Themtanders utställning, det var så fullt med folk så det gick inte gå runt bland borden, så jag får försöka ta mig dit en gång till medan tavlorna hänger kvar.

/Krister

Soundtrack Earth: Angels of darkness, demons of light

House of metal, konserter och stilstudie

Har ju redan klargjort att det inte skulle bli nåt House of Metal för min del, men helt plötsligt fick jag en gratis biljett till fredagen (tack Andreas) så jag kom dit ca 22.30 och hann se en ganska stor del av Aeons spelning. Välspelad och tight death metal, utan alltför mycket krussiduller. Så så länge dom spelar går det bara bra, har betydligt svårare för mellansnacken av typen öööööh, grymt grymt, gruff gruff (samt en grattishälsning med growlröst) mest patetiskt och en bit av den manlighet som jag har svårt att känna mig hemma inom. Här ser jag också flera av dessa hårdrockare som man inte riktigt vet vart dom finns övrig tid, (antagligen framför nåt dataspel)
Förstår inte riktit grejen med att bege sig ut bland folk med sina sunkiga mjukisbyxor, men det finns även en hel del väldigt stilmedvetna personer av båda kön som gör att det alltid finns nått kul att titta på.

Går upp en liten sväng i IDUN där Dar Tranquility just spelar sina två sista låtar och jag konstaterar än en gång att det är omöjligt att se cool ut när man spelar synth, tyvärr! Synthen kan tillföra massor och jag har inget emot att metalband använder dem, men det kan bara inte se coolt ut, en gitarr eller bas kan hållas så att det ger ett bra intryck, men att stå cool, bredbent och luta sig över en synth är faktiskt helt omöjligt, då funkar kraftwerks robotstil betydligt bättre.

Några som däremot lyckas bra med att se coola ut är Ghost. Hypen är stor och kön in till Studion är ganska lång. Man kommer in till ett intro med munkkörer, backward masking, mörk bordunton osv, dvs alla klassiska doom/darkambient inslag som behövs. Sångaren är scenens naturliga blickpunkt där han står i sin katolka präst utstyrsel och dödskallesmink. Övriga medlemmar är helt klädda i svarta munkkåpor. De bjuder på en enkel men effektiv show, inga bomber och granater utan mest coola poser från sångaren, men det som är desto viktigare är att dom bjuder på riktigt bra musik, det är väldigt soft och jämförelserna med Blue Öyster Cult känns inte alls så tokiga. Grymma melodier, snygga gitarrslingor och analogsynthslingor (och här säger jag emot mig själv lite, men att stå vid en analogsynth iklädd svart munkkåpa kan faktiskt räknas in till det som funkar) Night of the witch, ritual och Satan prayer (aka Asterix signaturmelodi) är de bästa låtarna.

Snacket i publiken både före och efter handlar till stor del om vilka dom är, har någon hört nåt?
Men vi är flera som kommer fram till att egentligen spelar det ingen roll, det går faktiskt inte bygga en hype bara på att vara hemliga, hade msuiken varit kass skulle ingen ändå orka bry sig. Den största skillnaden och det som gör det här till en riktigt bra konsert är att musiken blir betydligt tyngre live än på skivan. Här låter de tunga partierna som klassisk doom, på skiva har dom tyvärr inte lyckats fånga den känslan.

Tyvärr så krockade Ghosts spelning med U.D.O. men jag hann in och se lite av legenden. Det som slår mig först av allt är hur bra han fortfarande sjunger. Han fyller 60 nästa år men låter inte det minsta trött. Smidigheten och hastigheten i rörelserna är väl däremot inte på topp, men det behövs inte. Musiken är också grymt tight och jag blir förvånad över hur bra jag tycker att det är. Jag har ju fått för mig att all klassisk hårdrock som jag gillar är bara av nostalgiska skäl, men de U.D.O. låtar jag hör är inget jag har hört tidigare och ändå gillar jag det, sedan avslutar han med Accepts Metal heart och lyckan är gjord. Jag gick och hämtade jackan och åkte hem (och läste i tidningen idag att jag missade fast as a shark och balls to the wall, klantigt av mig)

Fick inte med mig kameran så jag klistrar bara in en länk till VF som hade en hel del snygga bilder.

/Krister

Det ljusnar i Umeå (tack Lennart!)

Har han fått fnatt, börja hylla Holmlund sådär? Nej, det här handlar inte om Lennart Holmlund utan om att Klubb Lennart ordnar en festival i början av maj och där flera intressanta band och artister spelar. Bl.a. Simian Ghost, First love, last rites, Jennie Abrahamsson mm. Det tillsammans med att Holmes m.fl gör en gratis spelning på hamnmagasinet på Umeå Opens söndag gör att det börjar kännas som att man kanske får ihop till en hyfsad musikvår ändå. M.A.D.E. lär väl snart släppa nåt mer också, jag fortsätter att bevaka.

/Krister