2017 års bästa skivor, plats 11-15

 Plats 11. Beck - Colors   (Capitol)

 Jag vet inte hur Beck gör, men oavsett vilken sorts skiva han gör så blir det bra, förra skivan var mer lågmäld alt.country, här är det up-tempo pop som egentligen är alleles för mainstrem för att fånga mitt intresse, men så klart älskar jag det ändå, årets feel-good skiva!

I don´t know how, but whatever Beck does, it´s great. His last record was more mellow alt.country, this time it´s up-tempo pop that in general would be too mainstream to catch my interest, but of course I love it, feel-good record of the year! 

  Plats 12. Jennie Abrahamson - Reverseries      (how sweet the sound)

Hon har kommit fram till album nr 5 och det blir mer och mer intressant för varje skiva. Eget och storslaget och med en hel del elektronik som hjäler till att skapa fina ljudbakgrunder, rösten har ju alltid varit fantastisk.

This is her  5:th album and everytime it´s more and more interesting. She have really found her own way and it´s epic. Lots of electronics used to create the backgrounds, and her voice has always been fantastic

Plats 13. Do make say think - Stubborn persistent illusions   (constellation) 

9 år har gått sen förra skivan, men det låter bättre än någonsin. Do make say think har skapat en egen nisch i den instrumentala postrocken, svårt att bekriva, men lätt att tycka om.

9 years have past since the last record but it´s better than ever. Do make say think have created their own niche in instrumental postrock, hard to describe, but easy to like.

 Plats 14. Brian Eno - Reflections    (Warp)

Det här är lite som en ny "discreet music" en lång låt (54 minuter)  som bygger på olika sekvenser som vävs ihop till ett vackert stycke musik. 

This is a little bit like a new "discreet music" one long song (54 minutes) It´s built up by sequences that is oven into a beautiful peace of music.

Plats 15.  Den sorte död - Intet kan stoppe den sorte död

(Angst/Offermose split/co-lab)   (Pomperipossa records)

Offermose och Angst kommer båda från Danmark och gör mörk elektronisk musik. Det här är både en split och en samarbetsskiva, på a-sidan så skapar dom musiken tillsammans, b-sidan är två från vardera bandet. Det rör sig om minimal kraut skapad med synthar, i finaste Tangerine dream, Klaus Schulze stil, men lite mörkare och dystrare.

Both Offermose and Angst hails from Denmark and the both do dark electronic music. This record is both a split and a cooperation between the bands. On the a-side the play togehter, and on the b-side they have two tracks each. The music is minimal kraut created with synths, it´s reminding me of Tangerine Dream and Klaus Schulze, but it´s a bit darker 

Årets bästa skivor 2014 Plats 1-5

1. Loscil - Sea Island (kranky)

Minimalistisk electronica när den är som bäst. Jag älskar hans vemodiga låtar som skapar bilder av bilresor genom grå industrialiserade förorter, med regnet piskande mot bilrutan, låter inte så muntert, det är det inte heller men det är fruktansvärt bra, min absoluta favoritartist har än en gång gjort ett fantastiskt album!

2. Swans - To be kind  (Young God)

Väldigt massivt album, på alla sätt 3 lps och över två timmar långt. Det tar lite tid att sätta sig in i hela skivan men det är värt det. Monotont krossande blandas upp med vackra sorgsna melodier.

3. Beck - Morning Phase

Väldigt mycket som en uppföljare till Sea change, reverbindränkt singer/songwriterpop när den är som bäst. Beck behöver inte hålla på och experimentera och göra udda saker, han gör ju dessa "vanliga" låtar så fruktansvärt bra.

4. Earth - Primitive and deadly (southern lord)

Kan bara tacka och ta emot, Earth är tillbaka på banan igen, Angels of darkness… vol II var en ganska trög och halvsömnig historia, men här är dom tillbaks i samma fina form som innan. Vid första lyssningen var det naturligtvis lite chockartat med sång! Men jag tycker det fungerar utmärkt, Mark Lanegans röst är ju rätt behaglig och Rabia Shaheen Qazi var för mig en helt ny bekantskap men tycker att det passar bra ihop med earth´s långsamma blues.

5.Pallbearer - Foundations of burden (profound lore)

Episk doom men utan att vara allt för genretypiskt, skulle kunna hävda att det är doom med lite curevibbar.

Kvartalsrapport nr 4 och årsrapport

Det här är den enklaste av listorna. Min last.fm statistik. Det är inte så mycket att säga om. Det man bör förklara är ju att eftersom vinylskivorna inte är med i last.fm statistiken (och inte heller cd-skivor som jag har lyssnat på t.ex. i bilen) så är ju inte den hela sanningen. Av de skivorna som jag kommer att presentera på min årsbästalista imrogon så är mer än hälften på vinyl, så den här statistiken är sann, men inte hela sanningen. (som så mycket annan statistik som publiceras och som påverkar våra liv i betydligt större utsträckning än vad mina musiklyssningsvanor gör)

Först, listorna för det fjärde kvartalet.

1. Einstürzende Neubauten 197 spelade låtar
2. Beck 179 spelade låtar
3. Junip 119 spelade låtar
4. R.E.M. 112 spelade låtar
5. Songs:Ohia 96 spelade låtar
6. Flesh Quartet 94 spelade låtar
6. The Tallest man on Earth 94 spelade låtar
8. Kyuss 89 spelade låtar
8. As I Lay Dying 89 spelade låtar
10. Pixies 78 spelade låtar

Skall man kommentera något runt den här listan, så kan jag ju säga att Neubauten var ganska väntat eftersom jag lyssnade rätt mycket på dom innan jag åkte ner och såg dom i Stockholm i november. Tallest man on earth var nån sorts nyupptäckt kärlek (som fortfarande håller i sig)
Beck, R.E.M., flesh quartet, pixies och kyuss beror nog till stor del på lyckade loppisrundor i höst, med rätt mycket billiga 90-tals cd´s. Songs:ohia är ett band som alltid ligger mig varmt om hjärtat (eller överhuvudtaget allt som Jason Molina gör)

För hela året ser listan ut så här

1. Einstürzende Neubauten 301 spelade låtar
2. Beck 230 spelade låtar
3. The Beatles 199 spelade låtar
4. R.E.M. 176 spelade låtar
5. As I Lay Dying 158 spelade låtar
6. Magnolia Electric Co 153 spelade låtar
7. Godflesh 145 spelade låtar
8. Johnny Cash 139 spelade låtar
9. Final 127 spelade låtar
10.Songs:Ohia 124 spelade låtar

Kommentarerna från kvartalsrapporten stämmer väl rätt bra. Beatles höll sig kvar i toppen ett år till, Godflesh och Final fick stå för industridelen, och Jason Molina skulle ha hamnat på plats 2 om han inte hade bytt namn från Songs:Ohia till Magnolia Electric Co.

Nu säger jag gott nytt år och fortsätter en timme till eller två med att slita med årsbästalistan. Den kommer imorgon. (men det blir fler än 10 skivor den här gången)

Ses nästa år

/Krister

Bilsoundtrack del 2

Lovade igår att jag skulle skriva lite mer om tre av skivorna från helgens resa till inlandet.

Börjar med Mago - Definition of raw moments from a different perspective. Det här är min absolut bästa "köra bil på natten" skiva. Så vid ca 22.30 på fredag stoppade jag i den i cd-spelaren. Ren njutning. Jag skulle beskriva det som en mix av post-rock och minimalistisk electronica. Långa ganska hypnotiska låtar som ofta bygger på repetition, men med små förändringar. Det är även väldigt behagliga ljud hela skivan igenom, precis lagom mycket sönderdistat men utan att bli till obehagligt noise. Männen bakom den här skivan har även gjort industri under namn som Azure skies, Sanctum och Parca Pace. Men den här skivan skiljer sig en hel del från dessa akter.
(såg förresten att jag har Magoskivan på rea, har nog bara ett ex kvar, passa på att fynda, riktig kanonskiva)

Skiva nummer två. 16 horsepower En riktig klassiker. David Eugene Edwards är i högform, hans röst (och blick) tränger rakt genom märg och ben. Här är det domedagscountry för hela slanten. Innehåller de odödliga hitarna "Strawfoot" och "Clogger". Har du inte hört 16 horsepower så är nog det här mitt tips till skivan att börja med. För er som mot förmodan inte vet det, så är det här bandet som David Eugene Edwards hade innan han började satsa mer på Wovenhand. (finns också att köpa i mitt distro, nyutgåva med cd en dvdAudioskiva i en snygg dubbeldigipac)

Tredje skivan är från en av vår tids mest mångsidiga musiker. Beck - Sea Change. Hans skivor har varit hip-hop, låtit som kraftwerk, riktig lo-fi och här utforskar han det sena 60-talets singer/songwriters. Vackert, soft och grymt bra, det låter ofta ganksa mycket Nick Drake. För att vara en Beck skiva så är det väldigt avskalat, väldigt smakfullt och inte för mycket nånstans (men inte heller för lite)

/Krister

Apartheid i Sverige?

Brukar inte läsa Underbara Clara ofta, men via FB fick jag en länk och hennes artikel om mäns våld mot kvinnor är värd att läsas av alla. Väldigt tänkvärt!

Gå in här och scrolla ner till inlägget som heter "Sverige kan ta sig i röven"

Soundtrack: Beck - Sea Change

Bilden är lånad från http://spiderchick.nu/

Går det åt skogen på söndag?

Jag vet att man inte ska lita särskilt mycket på alla dessa opinions-under-sökningar, men det ser ju lite mörkt ut om man skulle tro på dessa. Lutar mot borgerlig seger och dessutom mot att SD kommer in.
Men eftersom nästan alla stora medier i Sverige är genomblå och borgarkramare ut i fingerspetsarna så skall man ju inte dra för stora slutsatser av undersökningarna. Man kan ju dels välja vilka man frågar, sen hur man frågar och slutligen hur man sedan publicerar resultatet. Dessutom kan man ju förändra innehållet bara genom att sätta vilseledande rubriker, (för att sen lita på att de flesta inte orkar läsa artiklarna där man skriver hur det egentligen ligger till), eftersom svensson inte bryr sig om politik utan mest om trams så ser många löpsedlarna och tror på det som presenteras där.

Nog om detta, har ni sett Sverigedemokraten (och "före detta?" Nazisten) i FIlipstad som blev intervjuad? (annars kan du se det här )
Antar att det här är den ungefärliga snittnivån på deras ledamöter, så det lär kunna bli intressanta debatter om dom tar sig in, men naturligtvis så hoppas jag att vi slipper dom.

Nu till lite musik. Fick ett paket idag med lite gosaker. Bl.a. nya Woven Hand (threshingfloor) (dock bara på cd än, vinylen är på tryck), ny eluvium skiva, lite explosions in the sky vinyler, silver mt zion 10" vinyl mm, skall försöka få upp en lista under veckan, jobbar annars febrilt med förberedelser inför skivmässan som i år går av stapeln redan söndag den 3/10

Just nu lyssnar jag på Beck - Loser ep, han är ju smått fantastisk denne man, snacka om att ha hunnit pröva många olika stilar och lyckas bra med de flesta.

/Krister