I dagens VK ( i alla fall pappersupplagan, lyckas inte hitta det på nätet) skriver Andreas Terner om att vi inte skall klaga på bokningarna till Umeå Open. För att överleva som festival måste man satsa brett och på det folk vill ha, säger han. Jag kan väl till viss del hålla med och nu är inte bokningarna som har gjort hittills något jag varken klagar på eller jublar åt (fast lite jubel åt bob hund), men däremot är jag väldigt rädd för att det är ett resonemang som sprider sig mer och mer.
Sverigedemokrater, kristdemokrater (verklighetens folk?) och moderater jobbar ju alla aktivt för att kultur i olika former inte skall få del av skattepengar utan bara kultur som kan klara sig på sina egna intäkter skall få förekomma. Nu tror inte jag att det är det Terner är ute efter, utan han är nog mest ute efter att få ha kvar Umeå Open och det vill jag också ha, men jag hoppas innerligt att alla som jobbar med festivalen inte enbart tänker på vilka som drar publik osv utan att det får fortsätta att vara en festival där även ganska smala och okända band kan få spela inför en musikintresserad publik. (faktiskt ganska stor skillnad på Umeå Openpublik och valfri utomhusfestivalpublik, där ibland långt över hälften är på plats mer för att festa)
Samma dag som Terners inlägg läser jag vidare i Roy Anderssons bok "Vår tids rädsla för allvar". Vill bara bjuda på några citat för att ni skall få en hum om vad det handlar om.
"Det behövs inga nazistiska stormtrupper för att rensa ut obehagliga sanningar i dagens mediavärld. Det sköter "Marknaden" i hög grad om. I kampen om de höga publiksiffrorna frodas de krafter som främjar utrensning av allvar, eftertanke, fördjupning, historiska erfarenheter som smärtar, konsekvens, noggrannhet, tålamod, d v s möjligheter att dra slutsatser av de kunskaper som finns."
Måste få bjuda på ett citat till från samma kapitel:
"Men om de konstnärliga uttrycksmedlen i ökande omfattning hamnar i ett beroendeförhållande till en massmediaindustri, som tar som sin viktigaste uppgift att nå så höga tittarsiffror som möjligt, vilket medför att tvingas behaga och bekräfta vad alla vill höra och att stå i flosklens tjänst, förstår vi att det rådande värdenormerna snarare kommer att bekräftas än att omprövas. Detta leder till andlig rundgång i samhället och efter ett antal varv hamnar det i något som liknar förlamningstillstånd. Vad skall man annars kalla det tillstånd som råder nu?"
Det är ord och inga visor!
Med det här vill jag inte klanka ner vare sig på Umeå Open eller Andreas Terner, men jag vill bara uppmärksamma faran i att enbart tänka ekonomiskt. Nu är jag inte särskilt orolig i Umeå Opens fall, trots allt är ingen av bokningarna någon som skulle ha kunnat spela på Rix Fm festival eller nåt sånt (som jag anser vara bekräftelsen på att Roy Anderssons teorier är väldigt nära sanningen)
/Krister
Soundtrack: Woody Guthrie