2006-07-29 - Thåström @ Badhusparken. FOTO: Herman Dahlgren/ROCKFOTO
Den låten körde han inte, men Thåström bjöd på en väldigt proffsig och bra show på M.A.D.E. festivalens första kväll. Trots att det är mindre än ett år sen jag såg Thåström sist så är det väldigt stor skillnad på låtmaterialet. Tyngdpunkten ligger naturligt nog på de två senaste skivorna, men en och annan Imperietlåt och från den första solokarriären finns med i setet. Själv imponeras jag över hur bandet lyckas göra låtarna så extremt tunga, ta t.ex. låten "Axel Landquists park" som mal på som en Nine Inch Nails låt. Överhuvudtaget känns det som att Thåströms industriella förflutna får lysa igenom rätt ofta, vilket naturligtvis är något som tilltalar mig. Bästa låtarna den här kvällen är förutom Axel Landquists park, "släpp aldrig in dom" (som första extranummer), "kort biografi med litet testamente" och en helt underbar version v "brev till 10:e våningen" med endast akustisk gitarr och en brusande analogsynth, snacka om magi! En annan effektfull grej var när dom satte ihop låtarna "främling överallt" och "som tåg av längtan" med ett manglande tågmellanspel där Thåström gick loss på en stor triangel (som i sammanhanget fick symbolisera ljudet från järnvägsövergångarna) Även visuellt är det grymt snyggt, (extra jobbigt då att jag inte hade med mig kameran!, fick låna en gammal bild från Rockfoto istället) Snygg backdrop, snyggt ljussatt och som alltid, coolt med järnskrotet som kompletterar trumsetet. Helt enkelt världsklass.
Ps. det finns en sak som jag stör mig enormt på, Thåström är ju på något sätt en ganska folkkär artist vilket får till följd att massa människor som i vanliga fall mest lyssnar på radio rix kommer till hans konserter och det måste dom naturligtvis få göra, det är ju bra att även dom får uppleva nåt bra ibland, men finns det något som är fånigare än att se dessa människor försöka "röja" till hård musik? Det är ungefär lika häftigt som att vara 13 år och se sin pappa försöka "rappa" på skolavslutningen. Jag vet inte vart jag skall titta! Ds
Pss, dags att sova, skall bara lyssna klart på "sleep´s holy mountain" Dss
Klockren recension. var där i går och kan inget annat än att hålla med i det du skriver. Axel Landquist park var magi i går.
SvaraRaderaJag håller som du redan vet med om att det var en fantastisk spelning, men jag förstår inte riktigt din antipati mot det röjande rix fm-folket längst fram. Om jag skulle ha stått längst fram och inte varit förvisad längst bak i salongen, skulle väl jag också ha klappat och tjoat, utan att fördenskull ha fem starköl i blodet. Men jag kommer ändå inte att gå på Rix FM-festivalen i år heller. :-)
SvaraRaderahej, satt också långt bak och dom jag såg som röjde på det typiska rix fm sättet var inte dom längst fram, (som tur var) :-)
SvaraRadera/Krister
Ok, då hajar jag på ett ungefär! F ö skulle det ha varit mer ståplatser, så att vi vana röjare kunde ha moshat och pogat istället för att bara yla och stampa takten!;-)
SvaraRadera